Knä
Fot och häl
Rygg
Axel
Handled och hand
Ben
Arm
Höft & bäcken
Nacke och huvud

Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Sjukdomstillstånd > Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

Frusen skuldra, även kallat frusen axel, frozen shoulder och adhesiv kapsulit, är ett smärttillstånd i axeln som karaktäriseras av periodvis stark värk och påtaglig axelstelhet. Prognosen är god, men spontanläkning med återvunnen rörlighet och smärtfrihet varierar från individ till individ och är beroende av orsaken till besväret. Frusen skuldra brukar kategoriseras i två huvudgrupper, traumatisk och icke-traumatisk, vilket beskriver orsaken men även ger insikt i det normala sjukdomsförloppet.

Icke-traumatisk (idiopatisk) och traumatisk frusen skuldra

Frusen skuldra brukar delas upp i två huvudkategorier. Dessa är främst kopplade till hur besväret uppkom, men beskriver även sjukdomsförloppet.

Icke-traumatisk frusen skuldra är beteckning för ett smärttillstånd med okänd uppkomst där axelns ledkapsel blir inflammerad och drar ihop sig, vilket leder till en så kallad kontraktur. Detta medför att ledens rörelseomfång tydligt minskar. Tillståndet karakteriseras av spontan debut med smärta och därefter en gradvis försämrad rörlighet i axeln. Denna progression av symtom kan medföra att det är svårt att vid undersökning säkerställa diagnosen i ett tidigt skede.

Traumatisk frusen skuldra, som namnet antyder, uppstår efter någon form av trauma (våld), stort eller mindre, men kan även komma efter upprepade rörelser eller en period av nedsatt användning av axeln. Vid en traumatisk debut är förloppet normalt detsamma som vid icke-traumatisk, med smärta och tilltagande stelhet. Traumatisk frusen skuldra har dock ofta ett kortare sjukdomsförlopp än icke-traumatisk.

Förlopp och faser

Frusen skuldra beskrivs vanligen i tre överlappande faser som glider in i varandra över tid:

  • Smärtfas (frysande): smärtan tilltar successivt, ofta värst nattetid och i vila. Rörligheten börjar avta i takt med att smärtan ökar.
  • Stel fas (frusen): smärtan i vila avtar ofta något, men stelheten dominerar. Vardagsrörelser som att ta på en jacka, kamma håret eller nå bakom ryggen blir begränsade.
  • Upptiningsfas (upptinande): rörligheten återkommer gradvis och smärtan minskar. Denna fas kan pågå under lång tid.

Det samlade förloppet sträcker sig ofta över många månader till några år. Prognosen är god för de flesta, men tidsförloppet varierar och en del upplever kvarstående lätt rörelseinskränkning under en längre tid.

Riskfaktorer

Frusen skuldra förekommer oftast i medelåldern och är vanligare hos kvinnor. En av de tydligast dokumenterade riskfaktorerna är diabetes: en systematisk översikt beskriver ett tydligt samband mellan diabetes mellitus och adhesiv kapsulit, där personer med diabetes både drabbas oftare och kan ha ett mer utdraget förlopp. Även en period av nedsatt axelanvändning, exempelvis efter en skada eller ett kirurgiskt ingrepp, kan föregå besväret.

Undersökning och diagnos

Diagnosen ställs i första hand genom en klinisk undersökning där en legitimerad vårdgivare bedömer smärtmönster och rörelseomfång, särskilt den för frusen skuldra typiska inskränkningen i utåtrotation. Vid behov av att utesluta andra orsaker kan bilddiagnostik som slätröntgen eller ultraljudsskanning användas som komplement. En bild ensam ställer inte diagnosen, utan tolkas tillsammans med den kliniska undersökningen.

Behandling

Frusen skuldra handläggs oftast utan operation. En systematisk översikt av icke-kirurgisk handläggning beskriver att behandlingen i regel kombinerar smärtlindring, anpassad rörelseträning och information om det förväntade förloppet.

  • Rörelse- och fysioterapi: anpassad träning som stegras efter fas och smärta är en central del av handläggningen. En systematisk översikt av fysioterapeutiska interventioner vid skulderbesvär beskriver att strukturerad behandling kan stödja rörlighet och funktion.
  • Kortisoninjektion: injektion i eller runt leden används för att dämpa inflammation och smärta, och kan ha störst värde tidigt i förloppet.
  • PRP (trombocytrik plasma): studeras som alternativ till kortison. En jämförande studie undersöker PRP-injektion mot kortisoninjektion vid frusen skuldra. Evidensläget för PRP är ännu under utveckling.

Vilken kombination som passar avgörs individuellt tillsammans med behandlande vårdgivare, utifrån fas, smärta och eventuella samsjukligheter.

Vad du kan göra själv

Att hålla axeln i skonsam, regelbunden rörelse inom smärtgränsen är oftast bättre än att helt vila den. Undvik rörelser som ger kraftig smärta, men försök behålla vardagsrörlighet. Att förstå att besväret vanligen läker med tiden kan i sig göra det lättare att hantera. Vid uttalad smärta eller snabbt tilltagande stelhet är det värt att söka bedömning.

När du bör söka vård

Sök bedömning hos en legitimerad vårdgivare med kunskap om skulderbesvär om axeln blir påtagligt stel, om smärtan stör sömnen, eller om besvären inte förbättras över tid. En tidig bedömning kan hjälpa till att skilja frusen skuldra från andra axeltillstånd och lägga upp en plan som passar din fas.

Referenser

Vetenskapliga primärkällor (open access, peer-reviewade):

  • Icke-kirurgisk handläggning av frusen skuldra (systematisk översikt, 2026). PMID 42332346, DOI 10.1002/msc.70237.
  • Kortisoninjektion jämfört med PRP vid frusen skuldra (2026). PMID 42131405, DOI 10.4103/tcmj.tcmj-d-25-00008.
  • Fysioterapeutiska interventioner vid skulderbesvär (systematisk översikt, 2023). PMID 37092370, DOI 10.3390/jfmk8020038.
  • Samband mellan diabetes och frusen skuldra (systematisk översikt, 2026). PMID 41896299, DOI 10.1007/s00264-026-06793-4.

Informationen är allmän och ersätter inte professionell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling. Ställningstagande till injektionsbehandling och annan behandling görs av behandlande läkare eller fysioterapeut. Sök bedömning hos en legitimerad vårdgivare med kunskap om skulderbesvär.

<p>Behandlingen vid frusen skuldra varierar, ibland kan rätt behandling bryta sjukdomsprocessen och smärtan minskas. Spontan utläkning sker normalt inom 5-24 månader. Operation är sällan nödvändigt.</p>

Behandlingen vid frusen skuldra varierar, ibland kan rätt behandling bryta sjukdomsprocessen och smärtan minskas. Spontan utläkning sker normalt inom 5-24 månader. Operation är sällan nödvändigt.

Vård vid frusen skuldra

Vi rekommenderar att du börjar med egenvård. Du kan boka en tid för diagnos, åtgärdsplan och behandling till en fysioterapeut eller liknande medicinsk expertis.

Direkt smärtlindring kan fås med övningar, axelskydd, tejpning, hemlaser, TENS och läkemedel. Ett positivt förhållningssätt hjälper också och ju mer åtgärder du själv gör desto enklare har du att känna ett ökat hopp och nå ett bättre utfall.

Symtom

Symtom vid frusen skuldra

Gemensamt för båda grupperna är symtom med värk som följs av gradvis ökad rörelseinskränkning i axeln. Symtomen drabbar nästan uteslutande en axeln åt gången. Under de första två veckorna efter debuten  är det vanligt att uppleva värk huvudsakligen i samband med aktivitet. Värken är då lokaliserad till axeln och överarmen och det går ofta bra att sova på den påverkade sidan. Initialt upplevs rotationer av armen smärtsamt mot ytterlägena. Efter 2-6 veckor kan värken börja störa nattsömnen, värken kan också börja kännas nedanför armbågen och det kan göra fruktansvärt ont att göra oförsiktiga/reflexmässiga hastiga rörelser, framför allt mot ytterläget av en rörelseriktning.

Tre faser och fyra stadier vid frusen skuldra

Symtomen vid icke-traumatisk frusen skuldra brukar vanligen delas upp i tre olika faser, som främst är tidsberoende, för att beskriva normalförloppet.

Fas 1. Period av tilltagande värk och smärta, ca 2½-9 månader.
Fas 2. Tilltagande rörelseinskränkning, 4-12 mån.
Fas 3. Rörligheten återkommer, ”utläkning” 5-24 mån.

Beroende på besvärsgrad delas sjukdomen in i 4 olika stadier där stadie 1 och 3 är ytterlägen med lättare respektive svårare symtom. Mellangrupperna 2a och 2b har ett blandat utfall. Detta används ibland för att bestämma åtgärd och behandling.

Stadie 1:

  • Ingen vilovärk
  • Smärtan går ej ner längre än till armbågen
  • Det går att sova på den onda axelns sida
  • Ytterlägesmotståndet vid utåtrotation är normalt eller lätt stumt

Stadie 3:

  • Smärta i vila
  • Det går inte att sova på den onda axelns sida
  • Smärtan strålar även nedanför armbågen
  • Muskelspasm uppstår vid test av ytterlägesmotståndet

Stadie 2a:

Visar ett blandat utfall av de fyra ovanstående kriterierna. Ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt. Dock ingen spasm vid ytterlägestest.

Stadie 2b:

Visar också ett blandat utfall där ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt samt att det föreligger muskelspasm vid ytterlägestest.

När och var kan jag söka hjälp?

En axelsmärta med okänd upprinnelse och som inte avklingar under en två-veckorsperiod är skäl att söka vård för och få hjälp med diagnostik och påbörjad behandling. Har du fått akut uppkommen smärta som är så stark att du har svårt att sova, svårt att röra armen och/eller måste ha stark smärtlindring bör du söka dig till din vårdcentral. Likaså bör du söka till din vårdcentral om du råkat ut för ett mildare trauma (våld, exempelvis ramlat) och har kraftig värk eller svårt att lyfta armen.

En fysioterapeut/sjukgymnast, läkare eller naprapat vidareutbildad och examinerad inom någon av följande specialiseringar; ortopedisk medicin (omi), ortopedisk manuell terapi (omt) eller mekanisk diagnostik och terapi (MDT) är skolade i både att diagnostisera och behandla skador och sjukdomar i axeln och dessa kan sökas direkt utan remiss.

Vårdgivare specialiserade på omhändertagande av frusen skuldra

Så här ställs diagnos

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, det vill säga genom en noggrann undersökning och sjukdomshistorik av fysioterapeut, naprapat, läkare eller liknande medicinsk expertis. Röntgenundersökning är sällan nödvändig och görs först vid oklarhet eller misstanke om annan skada eller sjukdom.

Vad kan jag göra själv?

Egenvård vid frusen skuldra

Vid frusen skuldra kan intensiv träning och tänjning försämra tillståndet. Misstänker du att du har frusen skuldra så bör du först få detta undersökt och diagnos konstaterad.
Vilken typ av egenbehandling och träning du bör göra är olika i de olika faserna och stadierna av sjukdomen och bör handledas av ortopedmedicinskt specilaliserad vårdgivare. Att försöka bibehålla muskelmassa och styrka är önskvärt, liksom rörelser i syfte att minska smärta. Övningarna kan ofta utföras på egen hand i hemmet.

Vid frusen skuldra är det viktigt att tänka på att inte ta i för häftigt med axeln och överanstränga den, då det kan leda till att utläkning försvåras och symtomen temporärt ökar. Det är därför viktigt att initialt minska belastningen och undvika sådant som provocerar smärta. Det kan innebära att dra ner på tyngre träning för överkroppen, smärtande kroppsarbete i trädgård eller med hemrenovering samt att minska risken för hastiga rörelser.

Trots att det i början är rekommenderat att undvika smärtande belastning så är det fördelaktigt för läkning med lättare rörelseträning som ökas allt efter som. Progressionen eller ökningen baseras på huruvida smärtan minskar och om rörligheten ökar.

Utöver fysisk aktivitet kan den som drabbats av frusen skuldra lindra smärtan på flera sätt.

Du kan göra mycket själv för att lindra smärta och få en bättre vardag.

  • Medicinska övningar
  • Tejpning – tejpa dig själv med kinesiotejp
  • Axelskydd – använd ett smärtlindrande och stödjande axelskydd
  • Hemlaser – behandla dig själv hemma
  • TENS – behandla dig själv hemma
  • Läkemedel – ta smärtstillande läkemedel
  • Tänk positivt – enkelt att säga men också enklare att göra om du själv gör hälsofrämjande saker

Fysisk aktivitet och träning vid frusen skuldra

Det är bra att inte överanstränga axeln då man lider av frusen skuldra. Du bör därför vara lyhörd till symtom som uppstår i samband med aktivitet. Om smärtan provoceras under aktivitet kan det vara lätt att inse att aktiviteten inte är bra, men det är också viktigt att reflektera över smärta som uppstår efter genomförd aktivitet, den indikerar likaså att nivån på den fysiska aktiviteten kan ha varit för hög. Det är en balansgång vad gäller hur mycket det får kännas vid aktivitet, för det skiljer sig mellan individer och beror på hur reaktiv eller känslig ditt tillstånd för stunden är i.

Det du bör göra är därför att följa utvecklingen sett över flera dagar, upplever du en successiv förbättring gör du rätt.

Vårt minne, särskilt smärtminnet, är inte att lita på, därav rekommenderas du att föra dagbok där du för givna, återkommande aktiviteter skriver ner hur besvärande det var. Aktivitetsrelaterad smärta har ganska god evidens för att mäta korrekt och vara ett mått att lita på. Du kan exempelvis varje morgon skatta din smärta vid påklädning av tröja enligt en verbal smärtskattning. Välj 2-3 för dig vanliga aktiviteter och självskatta i din dagbok. På detta sätt tar du kontroll över din situation och kan se mönster och lära dig vad som fungerar smärtlindrande och läkande för dig.

Verbal smärtskattning

0 – Ingen

2 – Lindrig

4 – Obehaglig

6 – Besvärlig

8 – Fruktansvärd

10 – Outhärdlig

Kan frusen skuldra undvikas eller förebyggas?

Risken för att en skadad axel skall utveckla kapselstelhet (frusen skuldra) kan minskas genom att undvika immobilisering av axeln. Det vill säga, om du t.ex. ramlat och slagit i axeln så bör du eftersträva att bibehålla din fulla rörlighet i axeln genom att minst två gånger per dag ta ut rörligheten till ytterläget i rörelseriktningarna samt försöka använda armen normalt, trots att det gör ont. Är det väldigt stark smärta så kan du ta hjälp av axelspecialiserad sjukgymnast för kapseltöjning (gäller enbart vid traumatisk frusen skuldra). Att hålla axelleden i stillhet efter skada ökar alltså risken för traumatisk frusen skuldra.

Behandling

Behandling vid frusen skuldra

Behandling vid frusen skuldra kan skilja sig mellan traumatisk och icke-traumatisk debut. Då spontanläkningen kan ta allt mellan 5 månader och två år och lidandet kan vara stort rekommenderas du att känna till vilken typ av frusen axel du har samt vilka stadier som förekommer och relaterade rekommenderad behandlings- och åtgärdsalternativ så att du känner att du kan kontrollera och påverka tiden till utläkning och normalisering.

Vid icke-traumatisk frusen skuldra brukar injektionsbehandling vara ett alternativ, oavsett stadie. Fysisk aktivitet och så kallad kapseldistraktion (töjning) eller mjukdelsbehandling kan användas om kortisoninjektion ej är aktuellt eller i kombination med detta. Smärtlindrande behandling kan vara läkemedel, laserbehandling, akupunktur, tens och anpassade övningar. Vid denna typ kan dock manuell axelmobilisering förvärra sjukdomen och bör utföras med försiktighet.

Vid traumatisk frusen skuldra rekommenderas olika typer av behandlingar beroende på vilket stadie som sjukdomen befinner sig för att antingen bromsa sjukdomsutvecklingen, korta sjukdomstiden eller lindra besvären. Vanliga behandlingsalternativ är kortisoninjektion, läkemedel, laserbehandling, akupunktur, tens och anpassade övningar.

Injektionsbehandling

Olika typer av injektioner mot frusen skuldra har givits sedan länge och olika studier har genomförts. Injektionsbehandling har testats både extraartikulärt (utanför leden) för att minska värk och intraartikulärt (i leden) för att åstadkomma uttänjning av ledkapseln och för att motverka inflammation.

Oavsett debut typ har intraartikulära kortisoninjektioner i olika studier uppvisat god effekt i upptill 80 % av fallen. Det ger lindring mot i första hand värk och smärta, framför allt i det initiala skedet. Dock är lindringen vanligen endast temporär. Viss litteratur tyder på att  bäst effekt uppnås med upprepade behandling inom 3 månader efter symptom. Injektionerna kan då ges i en serie efter ett givet tidsintervall. Ställningstagande om injektionsbehandling tas alltid av behandlande läkare så det kan finnas orsaker till att injektionsbehandling inte är lämpligt.

Injektionsbehandling i kombination med fysisk aktivitet tycks hjälpa bättre än enbart injektionsbehandling eller enbart träning.

Kortisoninjektion i Stockholm

Kortisoninjektion i Göteborg

Kortisoninjektion i Malmö

Fysisk aktivitet

Fysioterapeuter/sjukgymnaster och naprapater kan bistå med instruktioner i bästa möjliga träning för att inte reta symtomen och samtidigt bibehålla muskelstyrka. Under den smärtsamma fasen av sjukdomsförloppet fokuserar träningen framförallt på lättare träning och töjning utan att gå ut i det aktuella ytterläget. I de senare stadierna kan töjning och träning bli mer intensiv för att påskynda förloppet.

Manuell behandling med kapseltöjning och kapseldistraktion

Kapseldistraktion är en mobilisering av kapseln som kan göras då injektionsbehandling inte är aktuellt. Det används främst vid icke-traumatisk frusen skuldra och vid traumatisk om kapseltöjning eller injektionsbehandling inte ger önskat resultat. Detta kan utföras av sjukgymnast, naprapat eller läkare.

Kapseltöjning innebär att rörelseomfånget tas ut i den drabbade leden av en vårdgivare, töjningen är metodisk och utförs med försiktighet. Kapseltöjning kan leda till minskade smärtsymtom och ökad rörlighet, framförallt om symtomen är lättare vid traumatisk frusen skuldra (stadie 1 och 2a).

Andra former av mjukdelsbehandling kan användas för att minska symtomen.

Laserbehandling

Laserbehandling är en smärtfri och biverkningsfri behandlingsmetod som med fördel kan användas för att lindra smärta och inflammation och främja läkningsprocess i kroppen vid frusen skuldra.

Du kan få hjälp med laserbehandling på en fysioterapi klinik eller hyra en laser för självbehandling.

Smärtstillande medicinering

Inflammationsdämpande medicin som Diklofenak, Brufen och Voltaren kan lindra smärtan under den första smärtfulla fasen.

Kortisontabletter

Kortisontabletter har i studier visat på tillfälligt minskad smärta och tillfälligt förbättrad rörlighet. Effekten varade dock inte mer 3-6 veckor.

Mobilisering under nedsövning

Patienten sövs ner och kapseln bryts upp. En direkt förbättring av smärta och rörlighet ses efter operation. Smärta och rörelseinskränkning kvarstår dock under resterande utläkningsfas och efterföljande rehabilitering men i lägre skala. Slutresultatet är inte bättre än utan operation.

Operation

Hos äldre och/eller bensköra patienter väljs ibland operation istället för mobilisering under nedsövning för att undvika de komplikationer som en kraftig mobilsering kan leda till hos denna patientgrupp. Ett operativt ingrepp innebär dock risk för andra komplikationer.

Självbehandling med laser

Hyr hem en laser och behandla din axelsmärta varje dag. Våra kroppar påverkas av ljus och laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler och kan leda till minskad smärta, minskad inflammation, minskad svullnad och främjande av läkning. Laserbehandling är ett behandlingsalternativ som enskilt, men framför allt tillsammans med övrig konservativ behandling kan minska symtom och förbättra tillståndet vid frusen axel.

Fördelar och effekt av laser

  • Inflammationsmodulerande
  • Smärtlindrande
  • Minskar svullnad
  • Påskyndar läkning
  • Användas på akuta skador
  • Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
  • Riskfritt
  • Milda, få biverkningar
  • Det känns inte
  • Kan ge snabbt resultat som håller över tid

Hyr medicinsk laser av Skadekompassen

Vi har tagit fram ett tryggt erbjudande så att du enkelt kan hyra en säker laser för självbehandling. Det blir en kostnads- och tidseffektiv behandling då du genomför den själv varje dag.

  • Du betalar via Klarna med kort, swish eller faktura.
  • Vi skickar den omgående till ditt paketombud.
  • Du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den.
  • Du får behandlingsinstruktioner för enkel självbehandling.
  • Det är enkelt förlänga hyran och önskar du köpa loss utrustningen så får du en stor del av hyreskostnaden i rabatt.

Hyr en laser för självbehandling hemma

Vad är frusen skuldra?

Anatomi och biomekanik

Axelleden är kroppens rörligaste led. Detta är möjligt genom dess konstruktion – anatomi. Leden har en liten ledskål och förhållandevis stor ledpanna. Detta gör leden rörlig men även relativt instabil i jämförelse med kroppens övriga leder. Övriga vävnader i axeln är därför väldigt viktiga för axelledens stabilitet. Dessa vävnader är framför allt; Labrum – en ring eller krans som ligger utanpå ledskålen och förstorar eller fördjupar den ytterligare samt ledkapseln, ligament och rotatorcuffen, vilket är namnet på en samling muskler. En ledkapsel är en vävnad som ligger runt varje led i kroppen och innesluter ledvätska.

Orsaker till frusen skuldra

Som nämnts ovan är orsaken till frusen skuldra inte klarlagd men man vet att sjukdomstillståndet kan uppstå efter ett yttre våld, till exempel att man ramlar på armen eller axeln (trauma) eller efter annan onormal påfrestning (överbelastning) där sambandet mellan händelse och effekt verkar eller är misstänkt klarlagt. Sjukdomen kan även komma utan klar orsak – så kallad idiopatisk frusen skuldra.

Det finns andra sjukdomar som gör oss mottagligare att drabbas av frusen skuldra. Man vet att risken för att få frusen skuldra ökar om man har diabetes eller thyroideasjukdom, Även hjärtsjukdom, Parkinsons sjukdom, lungsjukdom och stroke ger ökad risk för frusen skuldra där stroke möjligen ger frusen skuldra p.g.a. muskelspasm. Det är även mer frekvent med frusen skuldra efter operation såsom hjärtkirurgi.

Orsak till smärta och förlorad rörlighet

Vid en inflammation i en led, så kallad kapsulit, resulterar det bland annat i en reaktion i ledkapseln som omsluter leden. Inflammationen leder till att ledkapseln drar ihop sig och ledens rörelseutslag påverkas, detta följer alltid ett givet mönster för varje led. Vid inflammation i axelleden (frusen skuldra) blir resultatet att rörelseförmågan att rotera armen utåt reduceras mest, därefter förmågan att lyfta armen utåt/uppåt och därefter att rotera armen inåt. Denna rörelseinskränkning utvecklar sig under en period av veckor till månader. Parallellt med ett minskat rörelseomfång kan man uppleva stark belastnings- och rörelsesmärta. Framför allt hastiga oförsiktiga rörelser kan resultera i nästan svimningsstark huggsmärta och tillfällig kraftlöshet i armen. Att föra armen ut mot ytterlägen då den irriterade kapseln sträcks brukar också framkalla stark smärta.

Vilka drabbas av frusen skuldra?

Mellan 2 och 5% av befolkningen drabbas av frusen skuldra någon gång under livet. Åkomman drabbar i högre utsträckning individer mellan 50-70 år, insjuknande innan 40 är ovanligt. Kvinnor drabbas i något högre utsträckning än män och det är något vanligare att den icke-dominanta axeln påverkas. För 6-17% återkommer besvären, men i den motsatta axeln inom 5 år.

Prognos vid frusen skuldra

Prognosen är för det mesta god och sjukdomen läker ut av sig själv, vanligtvis inom 5-24 månader. Dock kan lindringa besvär kvarstå i upp till 3 år, och i vissa fall även längre. Individer med diabetes typ-1 har ofta ett längre sjukdomsförlopp. Besvären kan i många fall lindras och sjukdomstiden kan ibland förkortas genom behandling.

Vid utebliven förbättring inom 10 månader kan det vara aktuellt med remiss till ortopedkirurg.

Differentialdiagnoser

Referenser

  • Reeves B. The natural history of the frozen shoulder syndrome. Scand J Rheumatol 1975; 4:193.
  • Rizk TE, Pinals RS. Frozen shoulder. Semin Arthritis Rheum 1982; 11:440.
  • Carette S, Moffet H, Tardif J, et al. Intraarticular corticosteroids, supervised physiotherapy, or a combination of the two in the treatment of adhesive capsulitis of the shoulder: a placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2003; 48:829.
  • Juel NG, Brox JI, Brunborg C, et al. Very High Prevalence of Frozen Shoulder in Patients With Type 1 Diabetes of ≥45 Years’ Duration: The Dialong Shoulder Study. Arch Phys Med Rehabil 2017; 98:1551.
  • Hand C, Clipsham K, Rees JL, Carr AJ. Long-term outcome of frozen shoulder. J Shoulder Elbow Surg 2008; 17:231.

Axelskydd

Nedan har vi valt ut lämpliga axelskydd för smärtlindring och lättare stöd. Först rekommenderar vi skydd som ger värme och stöd och under dem några hållningsvästar som underlättar god hållning, vilket skapar bättre utrymme för de ömma vävnaderna i axelleden vilket skapar förutsättning för läkning och mindre smärta under utläkning och rehabilitering.

Övningar vid starka besvär (fas 3 och 2b)

I stadier av större besvär (Stadie 3 och 2b) skall övningarna vara mycket enkla och inte utmana ytterlägena i rörelseomfånget. Ett exempel på övning kan i dessa stadie vara pendlingsrörelser av armen i framåtlutad position. Stå framåtlutad och häng på t.ex. en bänk eller ett bord med den icke-skadade armen. Den andra armen hänger rakt ner. Utför små pendlingsrörelser med armen genom att gunga med överkroppen fram och tillbaka. Rörelsen upprepas 30 gånger, gärna flera gånger per dag.

Pendla med axeln

Stå framåtlutad, med den andra handen stöttad mot en stol, bord eller liknande. Låt den påverkade armen bara hänga rakt ner som ett lod. Gör sedan små pendlingar framåt/bakåt i mjuka och kontrollerade rörelser. Du kan gradvis göra större och större rörelser, samt röra armen lite i sidled eller i cirklar.

Rulla axlarna

Stå eller sitt med god hållning. Lyft axlarna i en stor rörelse framåt/uppåt, och fortsätt sedan rörelsen neråt bakåt så att axlarna har rört sig som i en cirkel. Upprepa.
Övningen kan med fördel göras både med framåtrullningar och bakåtrullningar.

20
2
Flera gånger dagligen

  • Författare

  • Granskare

    Gert Persson, legitimerad läkare specialist i allmänmedicin och företagshälsovård

  • Uppdaterat

    2026-07-15

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Laddar vårdgivare...

Läs mer om Frusen skuldra (Frozen Shoulder)

  • Egenvård vid frusen skuldra

    Egenvård vid frusen skuldra Vid frusen skuldra är det viktigt att tänka på att inte ta i för häftigt med axeln och överanstränga den, då det kan leda till att...

    Armpedning rörelseträning axel

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Laddar vårdgivare...

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Skadekompassen

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar