Korsbandsskada, främre och bakre
Korsbandsskada, främre och bakre
Korsbandsskada uppstår då främre eller bakre korsbandet, helt eller delvis brister eller går av, så kallad total eller partiell ruptur. Detta åtföljs ofta av akuta besvär som smärta och svullnad och av kvarstående instabilitetsbesvär i knäleden.
Korsbanden är de ledband i knät som stabiliserar leden vid skjuvrörelser framåt och bakåt samt vid vridningar och i sidledsvackling.
Behandlingen av en korsbandsskada varierar beroende på skadans omfattning och individens huvudsakliga aktivitet. Dessa faktorer ligger till grund för om skadan ska behandlas konservativt med rehabilitering eller operativt. Korsbandsskada medför ofta lång rehabilitering och kan medföra långvariga problem och aktivitetsbegränsning varför både rehabilitering och eventuell operation bör handledas och utföras av kvalificerad vårdpersonal.
Korsbandsskador är vanligast bland idrottare som gör en snabb riktningsförändring, men kan även uppstå efter ett trauma mot knät där det forceras i en vackling eller översträckning. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män.
Kompetensmatchad vård för korsbandskador
Du kan få vår hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar.
Symtom
Vid skadeögonblicket upplevs ofta att knät viker sig och ett ljudligt klickande från knät, ett ”pop” hörs. Detta följs vanligen av en svullnad i knät. Svullnaden kan uppstå direkt, efter ett par timmar eller till dagen efter skadan. En svullnad som uppstår direkt eller minuter efter skadetillfället är vanligt vid korsbandsskador och ofta ett tecken på blödning inuti leden. De följande symtomen är att knät är svårt att böja och sträcka fullt ut (beroende på svullnaden) samt ger vika under belastning. Denna känsla av och faktiska instabilitet kvarstår då den akuta svullnaden har avtagit och kallas för ”giving out”-symtom och är mer påtaglig vid aktivitet som steg i sidled, rotation med belastning på benet och vid huksittande. Personen upplever att man inte kan lita på knät och att det vid vissa moment ger vika.
Initiala symtom:
- Ljudligt klick eller ”pop” hörs vid skadetillfället.
- Svullnad inne i knät uppstår akut (inom minuter) eller fördröjt (dagen efter).
- Begränsad rörlighet vid sträckning och böjning av knät.
Kvarstående symtom:
- Känsla av och faktisk instabilitet av knäleden – ”Giving out”-symtom
När och var kan jag söka hjälp?
Vid en knäskada med svullnad och smärta rekommenderas att följa råden rörande akut omhändertagande vid skada av led eller muskel, de så kallade RICE och PRICE-regimen. Se stycket om egenvård.
Om knät inte går att belasta och om man misstänker att man kan ha brutit benet bör akut sjukvård uppsökas.
Om du misstänker att du har drabbats av korsbandsskada är det bra att uppsöka vård hos fysioterapeut eller ortopedläkare så snart som möjligt för att få en diagnos och lämplig vård. Fysioterapeuter med inriktning mot muskuloskeletala (tidigare ortopedisk medicin) besvär eller idrottsmedicin är ofta mest lämpade för att diagnosticera och behandla korsbandsskador eller avgöra när en individ ska hänvisas till kirurg.
Långt ifrån alla korsbandskskador bör eller behöver opereras och det finns delade mening om när i tiden efter en korsbandsskada en korsbandsoperation bör göras. De generella principerna inför operation är dock att full rörlighet i knät ska föregå en eventuell operation.
Så här ställs diagnosen
En klinisk undersökning i kombination med en typisk sjukdomshistoria räcker ofta för att identifiera en korsbandsskada. En beskrivning av skadetillfället med en snabb riktningsförändring eller ett trauma mot knät där det försätts i översträckning eller vacklar inåt samt att ett ”pop”-ljud hördes följt av en akut svullnad är tydliga indikatorer för korsbandsskada. Anamnesinformationen tillsammans med överensstämmande fynd vid den kliniska undersökningen ger ofta tillräckligt med information för att ställa diagnosen. Speciellt framtagna kliniska tester för att stressa korsbanden och bedöma om instabilitet och ruptur föreligger är Lachman, främre-draglåda och pivot-shift.
Beroende på tiden efter skadetillfället kan dock den kliniska undersökningen vara svår att utföra. Dagen efter skadetillfället är ofta knät svullet vilket kan medföra att de specifika testerna inte går att utföra. Det kan därför vara av stor vikt att följa upp undersökningen med tester då svullnaden har avtagit eller komplettera undersökningen med teknisk undersökning/bildundersökning för att fastställa diagnosen.
Magnetkamera undersökning (MR) är en tillförlitlig undersökningsmetod vid identifiering och säkerställande av diagnos vid korsbandsskador. Även ultraljudsundersökning kan användas för att identifiera främre korsbandsskada och har påvisats tillförlitlig. Det är dock viktigt att notera att träffsäkerheten med ultraljud avgörs av undersökarens skicklighet och utförs bäst av en terapeut med erfarenhet av undersökningsmetoden. Det finns idag ingen vedertagen undersökningsmetod för att särskilja total korsbandsruptur från partiella eller korniska skador.
Vad kan jag göra själv?
Egenvård
Så kallad RICE eller PRICE-regim är viktigt vid alla akuta skador. Läs mer om akut omhändertagande efter traumatisk skada här .
I ett akut skede bör träning fokusera på att bibehålla rörligheten i leden och främja cirkulation. Ganska snart efter skadetillfället kan rörelseträning påbörjas. Ha i åtanke att träning inte ska provocera fram smärta. Var även vaksam på tilltagande svullnad eller stelhet. Detta är tecken på för hög belastning.
Ett knäskydd eller ortos med stabiliserande skenor på sidorna av knät rekommenderas ibland vid korsbandsskada, speciellt då korsbandet inte har gått av helt utan då endast en så kallad partiell ruptur föreligger.
Kan korsbandsskada förebyggas eller undvikas?
På grund av ett stigande antal korsbandsskador, framför allt hos yngre idrottare och tjejer, samt en komplicerad och kostsam behandling, har stort fokus inom idrottsmedicinsk forskning riktats mot förebyggande åtgärder till korsbandsskador.
Idag rekommenderas ofta unga utövare av sporter, där högre risk för korsbandsskador (och andra akuta knäskador) föreligger, att utföra förebyggande träning vid två eller flera tillfällen per vecka. De förebyggande insatserna bör innehålla följande och utföras minst 2 gånger per vecka:
- Högintensiv plyometrisk träning, dvs. snabb aktivering av muskulatur så som hoppövningar.
- Analys och feedback av individers biomekanik och funktionella rörelseförmåga i syfte att förbättra utövarens förståelse om optimala rörelser och bästa möjliga utövande för individen.
- Träningsprogrammen bör i kombination med övriga punkter innehålla styrketräning och balansövningar.
Knäkontroll
Det största aktuella förebyggande projektet idag kallas för projektet ”Knäkontroll”. Syftet med ”Knäkontroll” är att minimera risken för allvarliga knäskador genom att öka stabiliteten kring knä och bål. Projektet har släppt en mobil-app inriktad mot tränare och utövare av sporter som lider högre risk. Appen innehåller videoklipp med övningar som kan motverka riskfaktorer för skador.
Knäskydd i förebyggande syfte
Mycket lite forskning har utförts på knäskydd och ortoser i förebyggande syfte för korsbandsskada och det finns därmed idag inte tillräckligt med stöd för att rekommendera utövare av risk-sporter användande av stöd eller ortoser just förebyggande. När man har en korsbandsskada kan däremot ett knäskydd ge stöd och minskade besvär och göra att du kan fortsätta eller öka din aktivitetsnivå och träning.
Behandling
Behandlingen vid korsbandsskada kan vara antigen konservativ (rehabilitering) eller operativ. Valet av behandling baseras på flera faktorer bland annat ålder, aktivitetsnivå samt funktionsnedsättning.
Rehabilitering är alltid en viktig grund i behandling av korsbandsskada, både vid konservativ behandling samt inför och efter korsbandsoperation. Rehabiliteringen syftar till att öka styrka, knästabilitet och bålstyrka och innehåller både vävnadsspecifika och idrottsspecifika övningar. Rehabiliteringsträningen ska instrueras och överses av utbildad vårdgivare och i den allmänna vården är det fysioterapeuterna som är sjukvårdens specialister på rehabilitering av korsbandsskador.
Faktorer som indikerar operativ behandling:
- Yngre individer.
- Stor instabilitetsproblematik vid vardagsaktivitet, t.ex. att knät viker sig vid trappgång.
- Utövande av krävande idrottsaktivitet.
- Fysiskt krävande yrken som ställer stora krav på knästabilitet som snickare, byggnads- och takarbetare.
Faktorer som indikerar konservativ behandling:
- Individer äldre än 55 år opereras mer sällan än yngre individer.
- Individer som inte är idrottsaktiva eller deltar i aktivitet med stora krav på knästabilitet kan med aktivitetsmodifiering och rehabilitering uppnå goda resultat.
- Individer som är idrottsaktiva i hög utsträckning och som har god knäkontroll kan ofta återgå till fullt deltagande i idrott utan operativ åtgärd tidigare med enbart rehabilitering än efter operation.
Dessvärre är det endast en minoritet av individer med korsbandsskada som återgår till full aktivitet, oberoende av behandlingsmetod. För de idrottsaktiva som kan delta i sin sport utan operativ åtgärd är det många som ändå behöver operation efter idrottskarriären.
Självbehandling med medicinsk laser
Hyr hem en laser och behandla dig själv varje dag. Behandling med laser är en smärtfri och effektiv behandlingsmetod vid korsbandsskador, framförallt i akutskede. Våra kroppar påverkas av ljus och laserljuset stimulerar aktiviteten i våra celler och leder till minskad smärta, minskad inflammation, minskad svullnad och främjar läkning.
Fördelar och effekt av laser
- Inflammationsmodulerande
- Smärtlindrande
- Minskar svullnad
- Påskyndar läkning
- Användas på akuta skador
- Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
- Riskfritt
- Milda, få biverkningar
- Det känns inte
- Kan ge snabbt resultat som håller över tid
Hyr medicinsk laser av Skadekompassen
Vi har tagit fram ett tryggt erbjudande så att du enkelt kan hyra Irradias professionella laser för självbehandling. Det blir en kostnads- och tidseffektiv behandling då du genomför den själv varje dag.
- Du betalar via swish eller faktura.
- Du väljer om vi skall skicka den till ditt paketombud eller direkt hem till dig.
- Du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den.
- Det är enkelt förlänga hyran och önskar du köpa loss utrustningen så får du halva hyreskostnaden i rabatt.
- Du får behandlingsrekommendationer och support
Vad är en korsbandsskada?
Korsband – Anatomi/Biomekanik
Knät utgörs i huvudsak av en så kallad gångjärnsled som tillåter oss att utföra rörelser mellan lårbenet (femur) och skenbenet/underbenet (tibia). Knät innefattar även knäskålsleden (för mer information om anatomi och skador i knäskålsleden se till exempel Patellofemoralt smärtsyndrom eller Patellaluxation). Gångjärnsleder kan i regel utföra två enkla rörelser, böjning och sträckning. I knäleden kan även en viss grad av rotation utföras mellan lår- och skenben.
Knäts gångjärnsled består av två ledytor som glider mot varandra vid böjning och sträckning. Ledens rörelser utförs främst av två stora muskelgrupper, främre lårmusklerna (quadriceps) och bakre lårmusklerna (hamstrings) där quadriceps sträcker knät och hamstrings böjer det.
Leden stabiliseras av meniskerna, två halvmåneformade broskbitar inuti leden, en ledkapsel som omsluter hela leden samt fyra huvudsakliga ledband. Ett ledband är en rep-lik struktur av bindväv som stabiliserar och håller samman två eller flera skelett-delar. Vissa ledband är styva och har näst intill ingen elastisk funktion medan andra är mer töjbara. De fyra ledbanden i knäleden är de två sidoligamenten (kollateralligament) vilka sitter på knäts in- och utsida samt det främre respektive bakre korsbandet. Kollateralligamenten hindrar att knät vacklar, viker sig i sidled. Korsbanden har en något mer komplicerad funktion. De hindrar skenbenet att glida framåt och bakåt i förhållande till lårbenet, men de hjälper även till att stabilisera leden i sidled och vid rotationer.
Orsak till korsbandsskada
Korsbandsskador orsakas då ledbandet översträcks. Ledbandet kan gå av helt (total ruptur) eller sträckas ut och få mindre skador (partiell ruptur). Skadan uppkommer främst i samband med sport då idrottaren snabbt saktar in och byter riktning i en löpning eller vid våld mot utsidan av knät. Skadan kan också uppkomna då knät utsätts för en snabb oväntad rörelse då knät är avslappnat eller oförberett som till exempel vid utförsåkning i en transportsträcka mellan två slalombackar. Skidan glider ner i ett spår och ett hastigt litet sidoslag, knappt märkbart, kan slå av ett korsband. De allra flesta skadorna orsakas dock av att knät vacklar inåt eller vid vridning på ett belastat knä.
Följande riskfaktorer kan ha en medföra en högre risk för korsbandsskada:
- Knäledslaxitet (ett knä med ökat ledspel)
- Hamstrings svaghet
- Högt BMI (Body Mass Index)
- Svaghet i bålmuskulatur
Hur stor inverkan dessa riskfaktorer har är ännu inte helt klarlagt.
Kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Misstänkta orsaker till detta är:
- Ökad quadriceps aktivering vid inbromsning.
- Ökad valgus (kobenthet) av knät vid aktivitet (dynamisk valgus).
- Ökad Q-vinkel (kobenthet i vila) och benlängdsskillnad.
- Inverkan av högre halter av östrogen.
- Skillnader i knäts interna anatomi mellan kvinnor och män.
Vilka får korsbandsskada?
Korsbandsskador är den vanligaste ledbandsskadan i knät och drabbar i störst utsträckning idrottare. Sporter där utövaren springer i höga hastigheter och gör snabba vändningar lider störst risk, men även kontaktidrotter med risk för trauma mot knäna innebär ökad risk.
Idrotter som fotboll, gymnastik, basket, brottning och skidåkning är bland det mest drabbade. Kvinnor lider en större risk för korsbandsskada än män.
Differentialdiagnoser
- Ledbandsskada, medialt eller lateralt
- Meniskskada
- Fri kropp i knäled eller höftled
Övningar vid korsbandsskada - akut fas
Exempel på övningar som kan vara en bra början i rehabilitering finns nedanför. Det är dock viktigt att få hjälp i rehabiliteringen av utbildad personal vid korsbandsskada och övningarna bör endast betraktas som lämplig att påbörja träningen med.
Släpcykling
Ligg på rygg med benen raka. Bibehåll kontakt med hälen i underlaget under hela övningen, och glid med hälen upp mot rumpan så långt du kan inom smärtgräns. Sträck sedan ut knät genom att glida ut med hälen igen, och avsluta med att aktivera lårmusklerna på framsidan så att knät sträcks ut fullt. Upprepa.
Tåhävning på två ben
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Ta stöd om du önskar. Med raka knän, lyft hälarna så högt från golvet du kan. Fokusera på att hälarna skall åka rakt upp och inte vinklas inåt eller utåt, om du stått bakom och tittat.
Höftlyft
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa hälarna lätt ner i marken så att du känner att rumpans muskler spänns, och lyft sedan upp rumpan så att den hamnar i en rak linje mellan knän och axlar. Sänk sedan långsamt neråt igen.
Knäskydd vid korsbandsskada
Nedan rekommenderar vi skydd som ger stöd och lindring ur Rehabotekets sortiment vid korsbandsskada. Knäskydd vid skadat eller rupturerat korsband har olika funktioner, dels att komprimera för att minska smärta och för att stimulera muskelaktivering så att knäts egna stabiliserande förmåga ökar. Skydd med skenor och oelastiska remmar syftar även till att tillföra en yttre stabilitet.
Vi har valt att ha ett betalt samarbete med Rehaboteket då de svarar upp mot våra krav på kvalitet, kompetens, service och snabb och trygg handel.
Läs mer om knäskador
-
Skada på Mediala kollateralligamentet (MCL)
Sjukdomstillstånd
Det mediala kollateralligamentet är en del av det inre led/kapselkomplexet och vår största passiva stabilisator på insidan av knät. En skada på det ...
-
Löparskador och skador relaterade till löpning
Besvärsområde
Löparskador är så vanligt att alla som löptränar regelbundet kan räkna med att förr eller senare drabbas. De vanligaste löparskadorna är främre knäsmärta, löparknä, hälsporre, meniskskada och benhinneinflammation. Läs våra rekomendationer på övningar, skydd och behandling. Men det är det värt. Det går över och vi hjälper dig tillbaks så fort och långsiktigt hållbart som möjligt.
-
Ont i knät
Besvärsområde
Ont i knät beror vanligtvis på lokal orsak som meniskskada, knäartros, hopparknä, löparknä eller främre knäsmärta men det kan också orsakas av höftledsbesvär eller nervpåverkan i ryggen.
-
Meniskskada
Sjukdomstillstånd
Meniskskada är skada i den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) som ligger i leden mellan över- och underben. Symtomen är smärta i knäets ledspringa, särskilt vid belastade vridningar. Ibland kan upphakningar, stelhet och låsningar förekomma samt att huksittande kan smärta. Boka tid till vårdgivare för hjälp med diagnostik och individuell behandling och rehab. Vi tipsar om övningar och lämpliga skydd för minskad smärta, stöd och avlastning.
-
Artros i knät (gonartros)
Sjukdomstillstånd
Knäartros är ett tillstånd där naturliga ledförändringar med broskreducering, benpålagringar, ledstelhet och belastningsrelaterad smärta sker lite för fort eller fortare än för snittet. Bäst behandling är information och regelbunden träning. Behandling och avlastning med knäskydd, ortoser, skor och inlägg kan ytterligare underlätta och hjälpa.
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar