Ortopedisk manuell terapi - OMT, Ont i axeln, Stroke (hjärnblödning och infarkt) & McKenzie/MDT (A-B) – Skadekompassen

Ortopedisk manuell terapi - OMT

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

McKenzie/MDT (A-B)

McKenzie A + B är de två första nivåerna i MDT-utbildningen och innebär specialkunskap i diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i nacke och rygg. En vårdgivare med A + B nivå i McKenzie har god kunskap gällande diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd i nacke och rygg. MDT är en internationellt erkänd metod för diagnostisera och behandla besvär i nacke, rygg och leder och undersökningen innefattar en unik, logisk och grundlig genomgång av problem i nacke – rygg, leder och muskler. Med kännedom om hur olika rörelser påverkar smärta och rörlighet kan en MDT-utbildad sjukgymnast/fysioterapeut komma fram till vilken typ av problem patienten har. Genom den strukturerade undersökningen, behandlingen och de förebyggande åtgärderna får patienten verktyg att hjälpa sig själv. Patienten får förståelse för sitt smärttillstånd och får lära sig att själv avhjälpa sitt problem och slippa smärtor. Yttersta målet med MDT är att förebygga att nya besvär uppstår och en av huvudprinciperna är att patienten ska bli oberoende av andras hjälp och behandling. Många patienter kan vittna om att deras livskvalité ökat då de lärt sig hantera sitt smärttillstånd själv.

Stroke (hjärnblödning och infarkt)

Stroke eller slaganfall är en av våra folksjukdomar. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den vanligaste kroppsliga orsaken till långtidssjukvård. Stroke är ett samlingsnamn för det tillstånd med plötsliga symptom som uppstår då en del av hjärnan drabbas av ischemi (syrebrist). Syrebristen uppkommer till följd av antingen en blodpropp (infarkt) eller en bristning i något kärl (hjärnblödning). Hjärninfarkt är vanligare än blodpropp och sker i 85% av fallen och blödning i 15% [1]. Vid en hjärninfarkt täpper en blodpropp till ett kärl och orsakar syrebrist i det området. De berörda nervcellerna skadas eller dör snabbt (inom minuter) om inte proppen löses upp. Vid hjärnblödning förstörs nervcellerna i det berörda området och det kan bildas tryckökning i hjärnan. En form av stroke kallas TIA-transitorisk ischemisk attack. Symptomen är desamma som vid en stroke men de är övergående (vanligtvis inom några minuter eller timmar) och ger inga bestående skador.