Kortisoninjektion, Konditionstest, Ont i knät & Diskbråck i nacken – Skadekompassen

Kortisoninjektion

Kortisoninjektion – här hittar du vårdgivare för rätt indikation, utförande och uppföljning

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom kortisoninjektion. De kan bedöma om metoden är lämplig för dig, genomföra eller rekommendera behandlingen, samt upprätta en plan för uppföljning, rehabilitering och återgång till aktivitet. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig. Kortisoninjektion är en vanlig behandling vid artrit, bursit (slemsäcksinflammation), reumatism och olika former av artros, så som knäartros höftartros, tumbasartros, artros i axel, fotled, fot eller tår. Ibland ges också kortisoninjektion vid senans infäste mot ben då en tendinit eller tendinos inte svarat på föregående behandling.

Vad är kortisoninjektion och när används den?

En kortisoninjektion innebär att en antiinflammatorisk steroid injiceras direkt i det drabbade området, exempelvis en led, sena eller slemsäck. Syftet är att minska inflammation och smärta samt förbättra rörligheten. Vanliga indikationer är artros, reumatiska sjukdomar, senskador och bursit.

Hur går kortisoninjektion till?

Behandlingen utförs oftast av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal med särskild kompetens. Området rengörs noggrant och ibland används lokalbedövning. Kortisonpreparatet injiceras med en tunn nål, ofta med hjälp av ultraljud för att säkerställa korrekt placering. Proceduren tar vanligtvis bara några minuter.

Förväntad nytta, risker och kontraindikationer

En kortisoninjektion kan ge snabb och ibland långvarig smärtlindring. Risker inkluderar övergående smärta, hudförändringar, infektion eller blodsockersvängningar hos diabetiker. Metoden bör undvikas vid pågående infektion i området eller vid vissa systemiska sjukdomar.

Eftervård, rehabilitering och uppföljning

Efter injektionen kan lätt ömhet uppstå under det första dygnet. Ofta rekommenderas vila från tung belastning i 1–2 dagar. Uppföljning sker för att utvärdera effekten och planera eventuell ytterligare behandling eller rehabilitering.

Alternativ och nästa steg

Alternativ till kortisoninjektion kan vara fysioterapi, annan läkemedelsbehandling eller kirurgiska ingrepp beroende på diagnos. Diskutera med en expert om denna behandling är rätt för dig eller om andra alternativ kan vara mer lämpliga.

Konditionstest

Ont i knät

Ont i knät – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i knät. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i knät – sammanfattning

Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba både unga och äldre. Besvären uppstår ofta vid idrott, upprepad belastning, långvarigt stående eller efter skador. Smärtan kan vara lokaliserad framtill, på sidorna, bakom knät eller diffust i hela leden. Vanliga symtom är värk, svullnad, stelhet, klickande ljud eller känsla av instabilitet, vilket kan påverka gång, löpning och vardagsaktiviteter.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i knät

Knäsmärta kan orsakas av flera tillstånd, till exempel patellofemoralt smärtsyndrom, meniskskador, artros, löparknä (ITB-syndrom), hopparknä, bursit eller ligamentskador som korsbandsruptur. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller för just dig och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Du bör kontakta en expert vid långvarig eller tilltagande smärta, återkommande svullnad, låsningar, känsla av instabilitet, nattlig värk eller om knät inte fungerar normalt i vardagen. Även plötsliga trauman som leder till svår smärta eller oförmåga att belasta benet bör utredas omgående.

Diagnos och undersökningsmetoder

Bedömningen inleds ofta med en klinisk undersökning av rörelseomfång, styrka, stabilitet och belastningstolerans. Vid behov kompletteras detta med bilddiagnostik som ultraljud, magnetkamera (MR) eller röntgen för att säkerställa orsaken och planera rätt behandling.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan inkludera fysioterapi med styrke- och rörlighetsövningar, gradvis återgång till aktivitet, tejpning eller ortos för avlastning, antiinflammatoriska läkemedel eller injektionsbehandling. Egenvårdsåtgärder som anpassad träning, isbehandling vid svullnad och att undvika överbelastning kan påskynda läkningen och förebygga återfall.

Diskbråck i nacken

Diskbråck i nacken kallas det då disken skadats och trycker på omkringliggande vävnader och nerver. Trycket mot nerv kan ge en stark smärta och ofta med nedsatt styrka, känsel eller domningar ner i samma sidas arm. I akuta stadier förekommer ofta även inflammation vilket förstärker smärta och symtom.