Ont i knät, Stroke (hjärnblödning och infarkt) & Injektionsbehandling (OMI) – Skadekompassen

Ont i knät

Ont i knät – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i knät. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i knät – sammanfattning

Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba både unga och äldre. Besvären uppstår ofta vid idrott, upprepad belastning, långvarigt stående eller efter skador. Smärtan kan vara lokaliserad framtill, på sidorna, bakom knät eller diffust i hela leden. Vanliga symtom är värk, svullnad, stelhet, klickande ljud eller känsla av instabilitet, vilket kan påverka gång, löpning och vardagsaktiviteter.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i knät

Knäsmärta kan orsakas av flera tillstånd, till exempel patellofemoralt smärtsyndrom, meniskskador, artros, löparknä (ITB-syndrom), hopparknä, bursit eller ligamentskador som korsbandsruptur. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller för just dig och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Du bör kontakta en expert vid långvarig eller tilltagande smärta, återkommande svullnad, låsningar, känsla av instabilitet, nattlig värk eller om knät inte fungerar normalt i vardagen. Även plötsliga trauman som leder till svår smärta eller oförmåga att belasta benet bör utredas omgående.

Diagnos och undersökningsmetoder

Bedömningen inleds ofta med en klinisk undersökning av rörelseomfång, styrka, stabilitet och belastningstolerans. Vid behov kompletteras detta med bilddiagnostik som ultraljud, magnetkamera (MR) eller röntgen för att säkerställa orsaken och planera rätt behandling.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan inkludera fysioterapi med styrke- och rörlighetsövningar, gradvis återgång till aktivitet, tejpning eller ortos för avlastning, antiinflammatoriska läkemedel eller injektionsbehandling. Egenvårdsåtgärder som anpassad träning, isbehandling vid svullnad och att undvika överbelastning kan påskynda läkningen och förebygga återfall.

Injektionsbehandling (OMI)

Stroke (hjärnblödning och infarkt)

Stroke eller slaganfall är en av våra folksjukdomar. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den vanligaste kroppsliga orsaken till långtidssjukvård. Stroke är ett samlingsnamn för det tillstånd med plötsliga symptom som uppstår då en del av hjärnan drabbas av ischemi (syrebrist). Syrebristen uppkommer till följd av antingen en blodpropp (infarkt) eller en bristning i något kärl (hjärnblödning). Hjärninfarkt är vanligare än blodpropp och sker i 85% av fallen och blödning i 15% [1]. Vid en hjärninfarkt täpper en blodpropp till ett kärl och orsakar syrebrist i det området. De berörda nervcellerna skadas eller dör snabbt (inom minuter) om inte proppen löses upp. Vid hjärnblödning förstörs nervcellerna i det berörda området och det kan bildas tryckökning i hjärnan. En form av stroke kallas TIA-transitorisk ischemisk attack. Symptomen är desamma som vid en stroke men de är övergående (vanligtvis inom några minuter eller timmar) och ger inga bestående skador.