McKenzie metoden - MDT, Lungfunktionstest, Ont i knät, Karpaltunnelsyndrom & Injektionsbehandling (OMI) – Skadekompassen

McKenzie metoden - MDT

McKenzie metoden eller MDT - mekanisk diagnostik och terapi - är en internationell, strukturerad metod för diagnostisering, behandling och förebyggande åtgärder vid smärta och sjukdomstillstånd i nacke, rygg och leder. Det är en vidareutbildning för sjukgymnaster och läkare som där delkurser A till E leder till möjlighet att ta examen samt senare även högre examen. En vårdgivare med A + B nivå i McKenzie har god kunskap gällande diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder av sjukdomstillstånd i nacke och rygg och en vårdgivare med examen eller högre examen har hög kompetens gällande diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder vid sjukdomstillstånd i hela rörelseapparaten (rygg, nacke och leder). MDT är en internationellt erkänd metod för diagnostisera och behandla besvär i nacke, rygg och leder och undersökningen innefattar en unik, logisk och grundlig genomgång av problem i nacke – rygg, leder och muskler. Med kännedom om hur olika rörelser påverkar smärta och rörlighet kan en MDT-utbildad sjukgymnast/fysioterapeut komma fram till vilken typ av problem patienten har. Genom den strukturerade undersökningen, behandlingen och de förebyggande åtgärderna får patienten verktyg att hjälpa sig själv. Patienten får förståelse för sitt smärttillstånd och får lära sig att själv avhjälpa sitt problem och slippa smärtor. Yttersta målet med MDT är att förebygga att nya besvär uppstår och en av huvudprinciperna är att patienten ska bli oberoende av andras hjälp och behandling. Många patienter kan vittna om att deras livskvalité ökat då de lärt sig hantera sitt smärttillstånd själv.

Lungfunktionstest

Ont i knät

Ont i knät – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i knät. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i knät – sammanfattning

Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba både unga och äldre. Besvären uppstår ofta vid idrott, upprepad belastning, långvarigt stående eller efter skador. Smärtan kan vara lokaliserad framtill, på sidorna, bakom knät eller diffust i hela leden. Vanliga symtom är värk, svullnad, stelhet, klickande ljud eller känsla av instabilitet, vilket kan påverka gång, löpning och vardagsaktiviteter.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i knät

Knäsmärta kan orsakas av flera tillstånd, till exempel patellofemoralt smärtsyndrom, meniskskador, artros, löparknä (ITB-syndrom), hopparknä, bursit eller ligamentskador som korsbandsruptur. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller för just dig och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Du bör kontakta en expert vid långvarig eller tilltagande smärta, återkommande svullnad, låsningar, känsla av instabilitet, nattlig värk eller om knät inte fungerar normalt i vardagen. Även plötsliga trauman som leder till svår smärta eller oförmåga att belasta benet bör utredas omgående.

Diagnos och undersökningsmetoder

Bedömningen inleds ofta med en klinisk undersökning av rörelseomfång, styrka, stabilitet och belastningstolerans. Vid behov kompletteras detta med bilddiagnostik som ultraljud, magnetkamera (MR) eller röntgen för att säkerställa orsaken och planera rätt behandling.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan inkludera fysioterapi med styrke- och rörlighetsövningar, gradvis återgång till aktivitet, tejpning eller ortos för avlastning, antiinflammatoriska läkemedel eller injektionsbehandling. Egenvårdsåtgärder som anpassad träning, isbehandling vid svullnad och att undvika överbelastning kan påskynda läkningen och förebygga återfall.

Injektionsbehandling (OMI)

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom karpaltunnelsyndrom. De kan hjälpa dig med korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger tillståndet. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Karpaltunnelsyndrom – sammanfattning

Karpaltunnelsyndrom är ett tillstånd där medianusnerven i handleden blir klämd i karpaltunneln. Detta kan orsaka domningar, stickningar, svaghet och smärta i handen och fingrarna, särskilt på tum- och pekfingersidan. Besvären förvärras ofta vid upprepat arbete med händerna eller vid felaktig handledsposition under längre perioder.

Vad innebär expertomhändertagande vid karpaltunnelsyndrom?

Specialiserade vårdgivare har erfarenhet av att bedöma graden av nervpåverkan och kan utforma individuellt anpassade åtgärder. De kan erbjuda både konservativa och kirurgiska behandlingsalternativ samt vägledning för att undvika återkommande problem.

Diagnos och undersökningsmetoder

Diagnos ställs ofta genom klinisk undersökning med tester som Phalens och Tinels test, kompletterat med nervledningsmätningar (ENeG) och ibland ultraljud för att bedöma svullnad och tryck mot nerven.

Behandling och rehabilitering

Behandling kan innefatta handledsstöd (ortos) för att avlasta nerven, antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi, rörelseträning, stötvåg, laserbehandling, akupunktur och injektioner. Vid uttalade besvär kan kirurgi genomföras för att avlasta medianusnerven. Rehabilitering efter operation omfattar gradvis rörelseökning, styrketräning och ergonomisk rådgivning.

Åtgärder för att lindra och förebygga

Förutom klinisk behandling kan vårdgivare ge råd om ergonomiska justeringar, arbetsanpassningar, hemövningar samt användning av ortoser och hjälpmedel som minskar belastningen på handleden.

Fördelarna med rätt vårdgivare från start

Att välja rätt vårdgivare tidigt kan minska smärta och påskynda läkning. Tidig insatt behandling ökar chanserna för att snabbt återgå till arbete och fritidsaktiviteter, förbättrar livskvaliteten och minskar risken för långvariga nervskador och återfall.