Diskbråck i ländryggen
Diskbråck är en vanlig orsak till smärta i ländryggen med utstrålning ned i benet. Ett diskbråck i ländryggen (lumbalt diskbråck) innebär en skada på en av våra fem diskar i ländryggen, som i sin tur kan skapa tryck på den närliggande nervroten. Detta ger en utstrålande smärta i ena benet samt nedsatt muskelkraft, känsel och reflexer i delar av det drabbade benet. Det finns dock många orsaker till utstrålande smärta ned i benet, ofta benämnt som ”Ischias”, läs mer om detta här.
Diskbråck läker med tid. Rekommenderad behandling vid diskbråck är fysioterapi. Detta innehåller anpassning av aktivitetsnivå, träning och vid behov manuell behandling. I vissa fall behövs operation vid ett lumbalt diskbråck.
Vid ryggsmärta med utstrålning bör du lyssna på din kropp och hålla dig så aktiv som smärtan tillåter. Rörelse som inte provocerar fram smärtan är viktig för ditt tillfrisknande. I artikeln nedan kan du finna råd om vad du själv kan göra och hur du söker hjälp med dina ryggbesvär.
Vård vid Diskbråck i ländryggen
Du kan få hjälp via video eller genom att boka en tid för ett fysiskt besök till någon av våra mottagningar. Du kan även hyra en hemlaser för daglig behandling hemma.
Symtom vid Diskbråck i ländryggen
Vid ett diskbråck i ländryggen är det ofta svårt att röra sig fritt. Framåtböjning och uppresning från sittande ger ökade besvär. Sittande eller liggande över lång tid kan också ge ökade besvär. Ofta kan det göra ont att hosta eller nysa.
Smärta i ländrygg och neurologiska symtom enligt en specifik nervrot är vad som brukar känneteckna ett lumbalt diskbråck. Neurologiska symtom innehåller en eller flera av; nedsatt muskelstyrka, känsel, reflexer samt förekomst av domningar/pirrningar. Diskbråck kan också förekomma utan att ge påverkan på en nervrot. I dessa fall förläggs smärtan främst i och kring ländryggen och ger ingen nervpåverkan enligt listan nedan.
Vid smärta från ländrygg samt utstrålande smärta nedom knät är sannolikheten stor att det finns en påverkad nervrot. Beroende på vilken av ländryggens nervrötter skiljer sig symtom åt. Se nedan en beskrivning av de symtom som uppkommer vid påverkan på olika nervrötter i ländryggen:
L1: Mycket ovanligt. Smärta och känselnedsättning i ljumsken. Svaghet i höftböjaren.
L2/3: Ovanligt vid diskbråck. Påverkan på dessa nervrötter är vanligare hos äldre med trängsel i ländryggen till följd av åldersrelaterade förändringar (spinal stenos). Dessa nivåer har överlappande områden med smärta och känselnedsättning på framsida lår. Styrkenedsättning kan förekomma i höftböjare, inåtförare av höften (höftadduktorer) samt framsida lår. Ofta är ryggsmärtan mest dominant.
L4: Ovanligt vid diskbråck, vanligare bland äldre med spinal stenos. Smärta framsida lår och strålande ned på insidan av underben och fot. Vid L4 kan kraften i uppåtböjning (dorsalflexion) av foten vara nedsatt. Reflex kan vara nedsatt för knästräckning (patellarreflex).
L5: Vanligt förekommande. Ryggsmärta med utstrålande smärta utmed utsidan av hela benet och in på ovansidan av foten. Känselnedsättning utsida/framsida underben och fotryggen. Styrkenedsättning i uppåtböjning av fot och stortå samt utåtförare av höften (höftabduktorer). Nedsatt reflex för baksida lår.
S1: Vanligt förekommande. Ryggsmärta utstrålande utmed utsidan av hela benet och utsidan/sulan av foten. Känselnedsättning utsida underben och fot. Styrkenedsättning i vadmuskel, baksida lår och utåtvridare av foten (peroneus). Nedsatt reflex för vadmuskeln (akillesreflex).
När och var ska jag söka hjälp
För diagnos och behandling
Om du har ryggsmärta med utstrålande symtom ned i ett ben bör du söka hjälp hos kunnig vårdpersonal. En fysioterapeut tar din sjukhistoria och gör en grundlig undersökning av din rygg. Det är rekommenderat att träffa en fysioterapeut som första vårdkontakt vid ryggsmärta. Vid behov kan du även bli hänvisad att söka vård hos läkare.
Använd vårt register över vårdgivare som arbetar med diskbråck i ländryggen.
Vid dessa symtom skall du söka akut
Sök direkt till akuten om du upplever något av följande:
-Utstrålande smärta med samtidig känselnedsättning kring könsorgan samt oförmåga att kontrollera blåsa/tarm.
-Kraftiga neurologiska symtom med nedsatt muskelstyrka i båda benen som är under försämring.
Såhär ställs diagnosen
Första steget vid en ryggbedömning är att göra en god triagering och skicka vidare till rätt instans vid misstanke om allvarlig problematik. Diagnosen ställs därefter via en klinisk undersökning av fysioterapeut eller läkare.
Vid ländryggsbesvär har det beräknats att 5-10% har en specifik ryggdiagnos, ex diskbråck, kotförskjutning eller fraktur. Omkring 1-2% har ryggsmärta associerad till annan allvarlig sjukdom. Övriga 90% har vad som kallas för ospecifik ländryggssmärta, dvs ländryggssmärta där man inte kan sätta en tydlig strukturell diagnos, t ex ryggskott.
Vid förekomst av utstrålande symtom nedanför knä är sannolikheten stor att det föreligger en påverkad nervrot och därmed misstanke om diskbråck i ländryggen. Dessa kan kategoriseras in i 3 olika grader, från minst till mest allvarlig:
- Endast smärta och känselpåverkan
- Smärta, känselpåverkan, lätt påverkan på muskelstyrka och/eller reflex
- Smärta, känselpåverkan och tydliga/ökande påverkan på muskelstyrka och/eller reflex.
Vid förekomst av utstrålande symtom utförs en neurologisk undersökning. Denna innefattar tester för att bedöma sensorik, motorik, reflexer och nervens glidnings- och sträckförmåga. Vid ett diskbråck följer dessa fynd ett specifikt mönster beroende på vilken nivå i ländryggen som diskbråcket är lokaliserad (Se Symtom vid diskbråck i ländryggen). Baserat på detta kan det göras en informerad klinisk bedömning om att diskbråck föreligger samt på vilken nivå i ländryggen.
Magnetröntgen (MR) kan användas för att verifiera misstanke om diskbråck med påverkan på en specifik nervrot. Magnetröntgen brukar dock användas sparsamt i dessa fall eftersom det inte finns ett tydligt samband mellan röntgenfynd och besvär. Det är mycket vanligt med diskbuktningar och diskbråck även hos de som aldrig haft ont i ryggen. Därför används MR främst vid misstanke om allvarlig problematik eller för att planera ett operativt ingrepp.
Vad kan jag göra själv?
Vid ryggsmärta med utstrålning bör du lyssna på din kropp och hålla dig så aktiv som smärtan tillåter. Rörelse som inte provocerar fram smärtan är viktig för ditt tillfrisknande.
Smärthantering
Det är positivt att röra på sig vid diskbråck. Det ska dock utföras med så låg smärta som möjligt. En grundregel är att undvika moment som ökar din smärta som strålar ut i benet. Detta är vanligtvis framåtböjda aktiviteter, som trädgårdsarbete och långa bilresor. Det kan dock skilja sig vad som provocerar besvär för olika personer.
Läkning genom träning, vad händer
En Fysioterapeut hjälper dig att anpassa aktiviteter och träning efter din nuvarande toleransnivå. Diskbråck innebär att en struktur i ryggen är skadad. Den bör då initialt hanteras varsamt, så att den kan läka. Det bör dock inte vara total vila, då detta ger sämre förutsättningar för kroppens egen läkning.
Akut fas
Anpassning av aktivitet – Det är inte rekommenderat att endast vila i liggande position, utan rörelse i den mån som fungerar. Den akuta fasen vid ett diskbråck är ofta väldigt smärtsam och varar ca 4-6 veckor. Arbetet är vanligtvis svårt att klara av under denna period och sjukskrivning är ibland nödvändigt. Genom hela rehabiliteringen är allmän aktivitet och motion en grundsten. Korta promenader och cykling i upprätt position är aktiviteter som ofta fungerar redan i det akuta skedet. Detta bör kombineras med enkla övningar att utföra hemma. Se övningar.
Vilopositioner – I denna fas brukar det vara nödvändigt att vila och ta pauser i liggande position flera gånger under dagarna. Det går oftast att finna symtomlindring i vissa positioner. Vilken position som fungerar bäst kan variera från individ till individ. För andra kan det kännas bättre att inte ligga ned, utan att smärtan minskar av stående och gående.
Du kan testa följande positioner då de ofta kan ge lindring vid diskbråck i ländryggen:
- Ryggliggande med benen upphöjda, t ex på en stol
- Sidliggande med överkroppen lätt roterad bakåt
Smärtlindring – Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen, diklofenak och naproxen används ofta som första smärtlindringsmetod vid lumbalt diskbråck. I vissa fall krävs annan medicinering för att få tillfredsställande smärtlindring. Rådgör med din läkare för att hitta rätt smärtlindring för dig. Medicinsk laser kan också vara en bra och biverkningsfri behandlingsmetod för smärtlindring i det akuta skedet.
Subakut fas
Efter den akuta, smärtsamma fasen börjar kroppen klara mer belastning och rörelse. Öka längden på promenader och cykling. Här kan också mer träning påbörjas. Styrketräning av benen, mage och rygg rekommenderas. Träningen ska vara anpassad efter individen och nuvarande toleransnivån och bör stegras gradvis. Viktbärande aktiviteter får utföras till smärtgräns. Det är bra att få hjälp av en fysioterapeut för att hitta rätt belastningsnivå i träningen.
Förebyggande och underhållande
För att undvika återfall rekommenderas att du tränar regelbundet för att hålla kroppen rörlig och stark. Träningen bör vara en kombination av konditions- och styrketräning för hela kroppen. Detta anses öka din motståndskraft för att återfå besvär.
Behandling vid Diskbråck i ländryggen
Målen med behandling av diskbråck är att minska smärta, öka rörlighet och förbättra livskvalitet.
Den primära behandlingen innehåller:
Aktivitet & fysioterapeutisk träning – Att hålla sig aktiv och röra på sig hjälper återhämtningen vid diskbråck. Det är också rekommenderat att utföra träning anpassad av fysioterapeut. Denna träning riktar sig till att gradvis öka ryggens funktionsförmåga igen.
Manuell terapi – En del manuella terapier, som t ex McKenzie-övningar, har visat sig ha smärtlindrande och rörlighetsfrämjande effekter.
Smärtlindringsmetoder – Olika smärtlindringsmetoder som smärtlindrande medicin, medicinsk laser och TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) kan vara positiva i den tidiga fasen av ett diskbråck.
Utbildning – Det är viktigt med förståelse för sin diagnos. Det kan bidra med minskad rädsla och ökad förmåga att själv styra över sina besvär. Dessa faktorer har visat sig viktiga för att en snabbare återhämtning. Information om smärtans fysiologi kan också vara positivt, i synnerhet för de som haft smärta i sin rygg under längre tid.
Vid helt utebliven effekt av behandling i 2-3 månader där patienten har stora och tydliga neurologiska bortfallssymtom eller ökande besvär kan remiss skrivas till ryggkirurg. I dessa fall kan man operera bort diskbråcket. Icke operativ behandling testas alltid först eftersom de allra flesta (75-80%) blir bra inom ett års tid utan operation.
Vad är Diskbråck i ländryggen?
Ländryggen består av fem kotkroppar som kallas för L1-L5, där L1 är den översta och L5 den nedersta. Mellan varje kotkropp finns en disk, vilket är en flexibel, vätskefylld struktur. Diskens flexibilitet är en central orsak till att vi har en stor rörlighetsförmåga i ryggen. Mellan varje par kotkroppar löper det även ut ett par nervrötter. Mellan L4 och L5 finns alltså utloppet för de två L4-nervrötterna, en som går till höger ben och en till vänster. Varje nervrot försörjer en viss del av vår kropp med signaler för att kunna aktivera muskler, ta emot känselintryck samt att känna smärta. Detta påminner om hur en elkabel försörjer en lampa med ström för att den ska kunna tändas.
Besvären börjar ofta, men inte alltid, med en utlösande händelse. Det kan vara ett lyft eller en framåtböjning. Ryggsmärta brukar uppstå hastigt, medan de utstrålande symtomen ofta kommer något dygn senare.
Ett diskbråck innebär en skada på diskens struktur. Detta kan involvera den yttre hinnan av en disk (anulus fibrosus) och/eller den inre kärnan i disken (nucleus pulposus). Det vanligaste är att den yttre hinnan brister, och att den inre kärnan läcker ut. Detta kan i sin tur skapa tryck mot en närliggande nervrot och skapa en nervpåverkan. Detta sker när skadan sitter posterolateralt på disken, vilket är den vanligaste lokalisationen för diskbråck. Nervroten kan också bli påverkad av den kemiska process som startar vid ett diskbråck, utan att ha ett faktiskt mekaniskt tryck på sig. När ett diskbråck sker, uppkommer en lokal svullnad med inflammatoriska ämnen, vilket kan skapa en störning för nervens funktion och därmed ge utstrålande symtom.
Diskbråcket i sig gör inte ont, eftersom vi inte har någon smärtkänsel i själva disken. I studier har det upptäckts att många har diskbråck även i den friska, besvärsfri befolkningen, utan att veta om det. Det är först när ett diskbråck påverkar närliggande strukturer som smärta uppkommer, t ex som när disken påverkar nervroten. Durasäcken, närliggande ligament och blodkärl är andra strukturer som kan bli påverkade av ett diskbråck och skapa smärta. I dessa fall håller sig smärtan mer lokal (rygg och sätesregionen) och strålar inte ut hela vägen ned i benet som vid en nervpåverkan.
Diskbråck är inte den enda orsaken till utstrålande smärta i benet. När en nervrot är påverkad får vi utstrålande symtom, detta kallas för ischias eller radikulopati. Detta uppkommer ofta av ett diskbråck, men kan också ske av andra orsaker. Bland äldre kan t ex nervrötterna bli påverkade till följd av degeneration (åldersförändringar) i ryggen. Sänkt diskhöjd, artrosförändringar samt svullnad kan i dessa fall orsaka tryck på nerv och därmed ge utstrålande symtom ned i benet. Detta kallas för Spinal stenos.
Varför får man Diskbråck i ländryggen?
Anatomi och biomekanik
Ett symtomgivande diskbråck uppstår ofta hastigt i samband med en framåtböjning. Den vanligaste skademekanismen är en viktbärande framåtböjning med en samtidig vridning åt höger eller vänster. Detta förekommer ofta vid olika typer av lyft. Även om besvärsdebut ofta är akut uppkommer diskbråck i ländryggen även av överbelastning över tid. Det kan röra sig om ett repetitivt arbete eller idrott. Det är inte ovanligt att individen har ådragit sig en ökad/förändrad belastning under de senaste veckorna.
Diskbråck i ländryggen är vanligast på disken mellan kota L4-L5 och L5-S1. Mellan L5-S1 sker 75% av ländryggens rörelseuttag i framåt- och bakåtböjning och 20% av rörelsen sker mellan L4-L5. Troligtvis är detta en bidragande orsak till att diskbråck ofta drabbar just dessa nivåer. De sista 5% av rörelsen sker mellan L1-L3.
Diskbråck i ländryggen uppkommer vid vissa åldrar, främst mellan 25-50 års ålder, med en median på 41 år. Detta beror troligt på diskens utveckling under vårt åldrande. Åldrandeprocessen i disken påbörjas redan under vår barndom och strukturen i disken förändras gradvis. Redan vid 3-års ålder minskar blodtillförseln till disken markant. Med åldern minskar diskhöjden och den blir hårdare och mindre flexibel. I 20-årsåldern syns att gränsen mellan anulus fibrosus (den yttre hinnan) och nucleus pulposus (den inre kärnan) börjar suddas ut. Några år senare börjar också den yttre kanten på anulus fibrosus att bli mindre tydlig. Detta kan troligt göra att risken för skador i disken sker efter en viss ålder. Att risken för diskbråck minskar i äldre åldrar beror på att disken då är klart sänkt och är hårdare i sin struktur.
Fysiska arbeten som belastar ländryggen ger en ökad risk för lumbalt diskbråck, men även tidspressade arbeten och jobb som innebär mycket bilkörande misstänks förknippas med ökad risk.
Övervikt är en riskfaktor för att få diskbråck. Det beror sannolikt på att diskarna utsätts för mer viktbärande. Personer med övervikt har också visat sig har ökat risk för återkommande lumbala diskbråck.
Genetik
Mellan 3-5 procent drabbas av symtomgivande diskbråck av den vuxna befolkningen under en livstid. När den besvärsfria befolkningen undersöks med MR på ländryggen har det upptäckts att 33% av personer i 40 års ålder har diskbråck i ländryggen. Det är således långt ifrån alla diskbråck som ger symtom. Läs HÄR för att få mer information om diskbråck och magnetröntgen.
Diskbråck i ländryggen är ungefär lika vanligt hos kvinnor och män, men förekommer oftare hos personer med viktbärande yrken eller idrotter. Idrotter som slägga och motorsport verkar öka risken för diskbråck. Rökning ökar också risken att få diskbråck samt att få tillbaka besvären senare i livet.
Det finns en klar ärftlig faktor i diskbråck. Det har kunnat bevisas att det är en ökad risk att få diskbråck i ländryggen om någon i den nära familjen också haft det. Det har även upptäckts att vissa personer har en specifik kollagentyp som verkar öka risken för diskbråck. Denna kallas för “collagen IX tryptophan allele”.
Prognos
Diskbråck i ländryggen läker ut med tid. Det kan dock ta tid att bli helt återhämtad. Hos två tredjedelar har diskbråcket helt eller delvis läkt efter 6 månader.
De allra flesta (75-80%) upplever full återhämtning inom ett år efter besvärsdebut. Det finns ingen skillnad i resultat på längre sikt mellan de som opereras eller inte opereras. Yngre återhämtar sig snabbare än äldre vid diskbråck i ländryggen.
Differentialdiagnoser
Smärta i regionen kring ländrygg, bäcken och höft kan ibland vara svåra att skilja åt. Vanligt förekommande diagnoser i detta område är:
- Lumbago (akut ryggsmärta)
- Spinal stenos
- Cauda equina syndrom (påverkan på blåsa och tarm)
- Trokanterit
- Höftartros
- Ischias
Referenser
Tarulli AW, Raynor EM. Lumbosacral radiculopathy. Neurol Clin 2007; 25:387.
Deyo RA, Weinstein JN. Low back pain. N Engl J Med 2001; 344:363.
Norlen G. On the value of neurological symptoms in sciatica for localization of a lumbar disc herniation. Acta Chir Sand 1944; 95:7.
Suri P, Hunter DJ, Jouve C, et al. Inciting events associated with lumbar disc herniation. Spine J 2010; 10:388.
Boden SD, Davis DO, Dina TS, et al. Abnormal magnetic-resonance scans of the lumbar spine in asymptomatic subjects. A prospective investigation. J Bone Joint Surg Am 1990; 72:403.
Berry JA, Elia C, Saini HS, Miulli DE. A Review of Lumbar Radiculopathy, Diagnosis, and Treatment. Cureus. 2019 Oct 17;11(10):e5934.
Lequin MB, Verbaan D, Jacobs WCH, et alSurgery versus prolonged conservative treatment for sciatica: 5-year results of a randomised controlled trialBMJ Open 2013;3:e002534.
Iversen, T., Solberg, T.K., Wilsgaard, T. et al. Outcome prediction in chronic unilateral lumbar radiculopathy: prospective cohort study. BMC Musculoskelet Disord 16, 17 (2015).
Jordan J, Konstantinou K, O’Dowd J. Herniated lumbar disc. BMJ Clin Evid. 2009 Mar 26;2009:1118.
Schroeder GD, Guyre C, Vaccaro A. The epidemiology and pathophysiology of lumbar disc herniations. Seminars in Spine Surgery. Volume 28, Issue 1, March 2016, Pages 2-7. Lumbar Disc Herniation. doi:10.1053/j.semss.2015.08.003.
Brukner, P., Clarsen, B., Cook, J., Cools, A., Crossley, K., Hutchinson, M., McCrory, P., Bahr, R., Khan, K. and Brukner, P., 2016. Brukner & Khan’s clinical sports medicine. 5th ed
Övningar vid Diskbråck i ländryggen - Akut
I det akuta stadiet av ett diskbråck rekommenderas övningar som ökar cirkulation och rörlighet samt kan minska symtom. När smärtan är som värst kan det vara för smärtsamt med tuffare träning. Se tips på avlastning ovan.
Sidofällning av knän
Ligg på rygg med fötterna i golvet och knän riktad upp mot taket. Fäll båda knäna ner mot ena sidan samtidigt som båda axlarna ligger kvar mot golvet. Syftet är att rotera ländryggen.
Viloposition vid ryggont
Lägg dig på rygg, med fötter och underben uppe på en stol, psoas-kudde eller liknande. Ta djupa andetag och slappna av i muskulaturen så att kroppen sjunker ner mot underlaget.
Bålkontroll i ryggliggande
Ligg på rygg med böjda ben, gärna med en ihoprullad handduk längs ryggraden för ökad instabilitet. Håll armarna rakt upp mot taket så att skulderbladen ej tillför extra stöd mot marken. Pressa ner svanken mot underlaget med så låg kraft som möjligt. Ett tips för att hitta de djupa magmusklerna i denna övningen är att försöka dra in naveln mot ryggen. Det är viktigt att inte spänna de ytliga magmusklerna, “sex-packet”, utan istället försöka slappna av i dessa och använda den djupa magmuskeln. Försök även att bibehålla en lugn andning under övningen.
Lägg sedan till kombinationsrörelser av armar och ben samtidigt som en anspänningen i bålens muskulatur bibehålls. Släpp ner ena armen och lyft motsatt ben en aning från marken utan att tappa kontrollen över magmuskulaturen.
Övningar vid Diskbråck i ländryggen - Subakut
I det subakuta stadiet av diskbråck i ländryggen är fokus i rehabträning rörlighet och styrka i höft och bålmuskulatur samt biomekanik och rörelsemönster. Grad av symtom, aktivitetsnivå och individens förutsättningar är sådant som påverkar vilka rehabövningar som rekommenderas.
Extension / bakåtböjning av ländrygg
Lägg dig på mage och sätt händerna i axelhöjd. Ligg avslappnad i ben och rumpa samtidigt som du sträcker i armarna så att överkroppen lyfts upp. Gå så långt du kan inom smärtgräns, och vänd sedan tillbaka igen.
Smärta lokalt vid ryggraden är okej under tiden du gör övningen, så länge du upplever en förbättring efteråt. Om smärtan ökar eller du upplever smärta ut mot skinka/ben/fot avbryter du direkt.
Crunches
Ligg med ländryggen på en pilatesboll. Aktivera bålen genom att pressa ner svanken mot bollen, samtidigt som du kommer upp lite med överkroppen. Håll kvar någon sekund och sänk sedan sakta ner igen.
Rygglyft
Lägg dig på mage med händer bredvid huvudet. Knip ihop med skinkor och skulderblad, och lyft sedan kroppen och armarna en liten bit från underlaget. Blicken hålls ner i golvet under hela övningen. Kom sedan sakta ner igen.
Höftlyft
Ligg på rygg och sätt i fötterna i marken. Pressa ned fötterna i marken och lyft upp rumpan tills höften är rak. Sänk lugnt ned igen. Aktivera magmuskulaturen under hela rörelsen.
Övningar vid Diskbråck i ländryggen - Förebyggande
När besvären är väldigt små eller helt återställda är det viktigt att fortsätta träna benen och bålen för att hålla kroppen stark, för att undvika återkomst av ryggbesvär. Övningarna i subakut kan då kompletteras med följande övningar och då utföras varannan dag.
Utfallssteg med boll
Håll en pilatesboll eller en vikt med raka armar rakt ovanför huvudet. Ta ett stort steg framåt, hitta en neutralposition för ryggen och ha lika mycket tyngd i bägge benen innan du böjer i bägge knäna så att du rör dig rakt neråt mot golvet, utan att det sker någon extra rörelse i ryggen. Det främre knät ska hela tiden vara ovanför foten. Pressa dig sedan rakt uppåt igen genom att sträcka i bägge knäna. Ta sedan ett nytt steg framåt och upprepa med andra benet fram. Fortsätt.
Knäböj med hantel
Stå axelbrett isär mellan fötterna. Försök att ha vikten mer på hälarna när du böjer i knä och höft. Gå så djupt du kan/orkar. Knäna skall peka i samma riktning som fötterna under hela rörelsen. Försök hålla överkroppen upprätt och titta något uppåt om det underlättar.
Ryggskydd vid Diskbråck i ländryggen
Ryggstöd och ryggskydd med stöd för bröstrygg, ländrygg och höft, för avlastning av skada och smärta i muskel, sena, ligament och led kring rygg och höft. Ryggskydd avlastar och underlättar hållningen vid smärta och överbelastning i rygg så som vid lumbago, akut lumbago, ryggskott, ischias, diskbråck, överbelastning.
Relaterade vårdgivare
Laddar vårdgivare...
Läs mer om ryggbesvär
-
Ont i ryggen
Besvärsområde
Ont i ryggen beror oftast på att en vävnad i eller omkring kring kotpelaren skadats. Ryggen är mycket rikt och komplext innerverad och när vissa vävnader får tryck på sig eller blir inflammerade så leder det till smärta och reflektoriska muskelpåslag för att låsa och skydda tillståndet så att det inte förvärras. Vanligtvis är det disken mellan kotorna och relaterade vävnader och nerver som orsakar smärta och symtom, varför åtgärder som adresserar disken brukar ha bäst effekt på både kort och lång sikt. Det finns även sjukdomstillstånd som kan ge ryggsmärta och ryggsmärtor skall därför undersökas hos specialiserade vårdgivare som vidareutbildade fysioterapeuter, naprapater, kiropraktorer eller läkare.
-
Ryggskott (Akut Lumbago)
Sjukdomstillstånd
Ryggskott, även kallad akut lumbago, är plötsligt uppkommen smärta och stelhet från ryggen. Hållning, egenvård och behandling minskar smärta och påskyndar läkning. Felaktigt beteende kan förvärra tillståndet och leda till diskbråck och ischias.
-
Behandling vid Ryggskott (akut lumbago)
Sjukdomstillstånd
Det är viktigt att behandlingen är inriktad mot de bakomliggande orsakerna till ryggskottet. Behandlingen innebär ofta en kombination av flera olika åtgärder för bästa möjliga resultat. Vi informerar om flera olika typer av behandlingsmetoder som används för att minska smärta och påskynda läkningsprocessen. Dessa behandlingsmetoder bör ordineras och utföras av utbildade terapeuter efter det att en klinisk undersökning har genomförts för att finna orsaken till smärtan.
-
Övningar och egenvård vid ryggskott, ischias och diskbråck
Sjukdomstillstånd
Övningar och egenvård vid smärta i ländryggen, ryggskott och ischias. Egenvården minskar smärta och snabbar på tillfrisknandet samt minskar risken för återkommande ryggbesvär. Upprepade rörelser enligt McKenzie kan vara mycket effektivt och kan snabbt minska smärta och stelhet. Bålkontrollsträning och styrketräning tränas för att få bra funktion.
-
Ischias
Sjukdomstillstånd
Ischias är utstrålande smärta ner i benet och eller foten. Vanligtvis orsakat av skada på disk som trycker på en nervrot i ryggen. Nedsatt styrka, reflex och känsel är vanligt samt ibland en stark smärta som kan minskas genom positionering och olika behandlingsformer. Operation är sällan nödvändigt.
Relaterade vårdgivare
Laddar vårdgivare...
Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar