Hälsporre
Vid smärta under hälen har du troligtvis drabbats av smärtsam hälsporre eller plantar fasciit som är en bättre benämning på det. Det är plantarfascian, ett senstråk som fäster under och i framkant av hälbenet, som blir svullen och tryck-och belastningskänslig och som orsakar smärtan. Man tror att överbelastning i plantarfascian är orsaken till att det kan bildas en liten bensporre som utväxt på hälbenet, men denna ”hälsporre” anses sällan vara orsaken till den aktuella smärtan. Omhändertagandet riktas mot den irriterade plantarfascian. Ca 10% anses drabbas av plantar fasciit under livet medan upp till 30% av den äldre befolkningen kan ha en hälsporreutväxt synlig på röntgen och ofta utan samtidiga besvär.
Smärtan sitter under hälen, vanligtvis mer mot insidan, eller strax framför hälen ut mot hålfoten. Tillståndet kan vara månadsvis, ibland längre än ett år, men både smärta och läkningstid kan minska betydligt med avlastning och behandling.
Vård för hälsporre
Boka en tid för ett fysiskt besök till en vårdgivare som är van att diagnostisera och behandla hälsmärta och hälsporre. En hälspecialiserad vårdgivare ställer diagnos, föreslår en behandlingsplan innehållande egenvård, avlastning och behandlingsalternativ och kan ofta påbörja behandling direkt. Det finns medicinska övningar som syftar till att förbättra läkningen av plantarfascian liksom att öka tåligheten av den. Vid behov görs eller hänvisas du för belastningsanalys eller för tillverkning av avlastande styva hälkoppsinlägg eller ortopediska fotbäddar.
Vi rekommenderar dig att omgående börja med egenvård och anpassa belastningsbilden
Avlastande inlägg till skorna och skor med extra dämpning kan beställas hem och du kan hyra en hemlaser för smärtlindring och för att stödja läkningsprocessen.
Symtom
Smärtan är värre på morgonen och vid de första stegen efter vila och den brukar avta efter en stunds aktivitet för att sedan bli värre igen ju mer du går och står. Smärtan klingar av när man sitter eller ligger. Smärtgraden varierar och är för vissa relativt liten medan den för andra kan vara hög och kraftigt begränsa vardagsaktiviteter. Graden av symtom kan också variera från dag till dag.
Smärtan placeras oftast under hälens underdel (1) samt mot dess insida (2). Ibland förekommer smärta och stelhetskänsla i senans mittportion i hålfoten (3). Belastning mot foten (att gå och stå) provocerar smärta på grund av att den svullna och känsliga vävnaden som fäster under hälen trycks ihop samtidigt som den sträcks av den sviktande hålfoten och då tårna böjs uppåt i slutet av gångsteget.
Oftast drabbas endast ena foten men det kan förekomma i båda fötterna samtidigt.
Vanliga tecken på hälsporre
- Smärta på hälens undre och inre del
- Ökad smärta vid morgonstegen och startstegen
- Smärtan vid belastningsstart avtar vanligtvis något efter uppvärmning
- Ökad smärta vid längre tids belastning och smärta som kan ligga kvar efter sådan belastning.
- Varierande symtom från dag till dag, vissa dagar bättre och andra sämre
Vanlig placering av smärta vid hälsporre. Majoriteten förlägger sin smärta i område 1, därefter 2 och 3
När och var ska jag söka hjälp?
För diagnostik och behandling
Här är vårdgivare som arbetar med diagnostik och behandling av hälsporre/plantar fasciit
Då skall du söka hjälp
Om man lider av symtom som vid hälsporre och smärtan inte har avtagit på två till tre veckor trots vila från provocerande aktivitet bör man söka vård hos en fysioterapeut, naprapat eller läkare som är van att behandla hälsmärta. Det är av värde att tidigt få hjälp med aktivitetsmodifiering, avlastning och egenvård för att kunna bibehålla lämplig aktivitetsnivå samt påskynda läkningen.
Direkt lindring, läkningsstimulering eller avlastning kan du få av hemlaser, extra mjuka skor, styva hälkoppsinlägg, ortopediska inlägg, tejpning eller prefabricerade mjuka inlägg.
Så här ställs diagnosen
Diagnos genom sjukdomshistoria och klinisk undersökning och utan röntgen eller labtester. En sjukdomshistoria som stämmer överens med symtomen vid hälsporre i kombination med tryckömhet mot plantarfascians infästning under hälen räcker.
Vid tvivel kring diagnosen kan även teknisk undersökning med Ultraljud eller MRT användas. Vid dessa röntgenundersökningar studeras plantarfascians tjocklek, ofta i jämförelse med den friska foten om möjligt. Ultraljudsskanning visar en förtjockad och vätskefylld plantarfascia och är ett utmärkt sätt att visualisera för patienten varför det gör så ont för hen att belasta den irriterade vävnaden.
Namnet hälsporre kommer från den skelettpålagring som ibland ses vid röntgenundersökning av foten. Denna benpålagring sitter då i hälbenets främre kant. Det är mycket ovanligt att den benpålagringen orsakar smärtan.
Vad kan jag göra själv?
Akut
I det tidiga skedet av hälsporre bör belastningen mot plantarfascian minskas, till exempel genom att vila från eller minska på löpning och längre promenader. Detta för att senstråket ska få chans till återhämtning. Du kan prova att gå med lite kortare steg så att hälisättningen och belastningen av plantarfascian blir lite mindre hård. Du kan använda väldämpade skor och skor med rullsula samt undvika hårda skor eller att gå barfota. En toffla som är mjuk i sulan, uppbyggd i hålfoten eller har en stödjande hälkopp upplevs ofta underlättande.
Direkt avlastning och lindring brukar fås av hälkoppar, styva hälkoppsinlägg samt tejpning.
Direkt smärtlindring fås av av övningar och medicinsk laserbehandling.
Läkninsstimulerande åtgärder är medicinsk träning, laserbehandling, nutrition, sömn/återhämtning och ett positivt förhållningssätt till din skada och förmåga att bli frisk.
Subakut
Om besvären inte gått över genom belastningsanpassning, avlastning och egenvård inom 3-4 veckor bör du vara noggrann med belastning och övningar samt söka hjälp hos en fotspecialiserad vårdgivare för handledning i detta och eventuell behandling.
Laserbehandling hemma kan provas för att minska smärta och förbättra aktivitetsgraden.
Om smärtan kvarstår i mer än 3 månader är det viktigt med en strukturerad åtgärdsplan och mer intensiv egenvård. Då rekommenderas handledning hos en vårdgivare specialiserad på hälsmärta.
Vår rekommenderade egenvård
- Belastningsanpassning
- Övningar
- Tejpa själv
- Välj lämpliga skor och inlägg
- Hembehandla med laser
- Ha tålamod och var optimistisk
- Sök hjälp
Hur vet man vilken belastning som är okej och hur ont får det göra?
För att veta ungefär vilken belastning du kan göra kan du utgå ifrån smärthanteringsmodellen. Alla människor är olika så denna är ett riktmärke som bör anpassas utifrån din unikitet. Ta hjälp av en fotkunnig vårdgivare om du behöver.
Smärthanteringmodellen (SMH)

- Smärta utvärderas med hjälp av en 10 gradig skala där 0 motsvarar ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.
- Träning och belastning bör ej resultera i smärta som upplevs vara över 4-5 på denna skala. Det är okej att känna av smärta både under och efter träning till denna nivå men den skall då ha klingat av inom 24 timmar från aktiviteten.
- Om smärtan överskrider 4-5 på skalan bör belastningsgraden reduceras ytterligare.
Ett tillägg till SMH är att smärtan inte ska förvärras vecka till vecka. Ett bra verktyg för att använda smärthanteringsmodellen är att föra träningsdagbok. Notera där smärtnivån under en specifik belastningsform, 1-2 timmar efter belastning och morgonen efter. Jämför smärtnivå vecka till vecka i samband med den specifika belastningen och var vaksam på om smärtgraden ökar eller minskar.
Genom att bevaka smärta med detta verktyg kan aktivitet bibehållas trots skada. Det kan dock innebära att aktivitetsnivån modifieras mot vad som är normalt för dig.
Anpassa belastningen
Du kan påverka mycket av den kraft som provocerar den stressade och skadade vävnaden genom att ändra hur du står, går och springer. Det blir en liten förändring vid varje steg men en stor förändring sett till en hel dag. Testa att stå med tredje tån pekandes rakt fram, gå med kortare steg och snällare hälisättning. Det kan göra stor skillnad.
Återgång till önskad aktivitet
När smärtan har reducerats så kan man börja smyga in aktiviteterna igen, börja då till exempel med korta promenader eller varva gående och springande under löpturerna. Tänk dig att lagom belastning stimulerar till läkning i en skadad vävnad och att vävnadstålighet tar tid att uppnå, så stegra belastningen med sunt förnuft.
Övningar
Medicinska övningar är både direkt smärtlindrande liksom läkande. Här är tips på lämpliga övningar vid hälsporre.
Tejpa hälen
Genom att tejpa hälen hålls den stötdämpande hälkudden ihop samt att plantarfaschian får ökat stöd ut i hålfoten. Hälkudden blir tjockare och hårdare och med det skapas ett ökat skydd av den stötkraft som kroppstyngd och golv ger vid varje steg. Sett över en hel dag blir den minskade totala kraften betydande.
Hembehandling med laser
Laser har i RCT-studier visat sig hjälpa vid hälsporre. Laser är:
- Inflammationsmodulerande
- Smärtlindrande
- Minskar svullnad
- Påskyndar läkning
- Användas på akuta skador
- Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
- Riskfritt
- Milda, få biverkningar
- Det känns inte
- Kan ge snabbt resultat som håller över tid
Du kan hyra hem en hemlaser för enkel daglig självbehandling
Inlägg i skor
- Styva hälkopssinlägg ger bäst avlastning – de kräver individuell tillverkning på plats hos fotspecialist
- Ortopediska hålfotsinlägg ger näst bäst avlastning – de kräver individuell tillverkning på plats hos fotspecialist
- Hälkoppar ger tredje bäst avlastning och kan beställas direkt hem varför det kan vara lämpligt att börja med dem och se om det räcker – de är färdigtillverkade i olika storlekar och kan beställas hem.
Det inlägg som ger bäst stöd och smärtlindring vid hälsporre är styva individuellt formade hälkoppar – det så kallade hälkoppsinlägget. Studier visar att den gör hälkudden tjockare och att kraften från hälisättningen samt att belastningsrelaterad hälsmärta minskar. Hälkoppsinlägg tillverkas på plats hos en hälspecialiserad vårdgivare.
Näst bäst är ortopediska inlägg eller fotbäddar, de bör vara utformade så att de ger stöd i hålfoten och bromsar överdriven pronation, de är också bra om de är skålade så att hälen får stöd från sidorna.
Färdigtillverkade hälkoppar finns i olika modeller och här är sådana vi rekommenderar som du kan beställa hem direkt och prova. För många ger de en god avlastning med omgående förbättring.
Skor
Eftersom hälsporre kan uppstå som en följd av skor kan det vara viktigt att byta skor om man misstänker att det är orsaken. Om man till exempel precis har bytt skor och börjar känna smärta från hälen är det ett tecken på att de skorna inte var bra för foten och bör bytas ut.
För den som lider av hälsporre och har en rörlig och mjuk fot som sjunker ihop och plattas ut vid belastning är det bra att använda stabila skor med ett väl uppbyggt och väldämpat hälparti och har man en mer normalsviktande eller styv fot kan man fokusera mer på att maximera dämpningen.
Skor med en skålformad häl leder ofta till god smärtlindring då den håller hälkudden på plats under hälen som i sin tur bidrar med extra stötdämpning. Ytterligare är det bra att använda någon form av sko eller toffla inomhus. En Joya-sko är mycket uppskattad av individer med häl och fotsmärta. Dessa skor har en stabil läst och en mycket mjuk sula. För löpning är Hoka extra dämpade och för arbetsskor och skyddskor är finska Sievi särskilt mjuka och bra.
Behandling vid hälsporre
Behandling vid hälsporre bör, som alla skador, riktas mot individens symtom och behov samt i vilket skede eller fas skadan är i. Bäst behandlingsupplägg får du när du blir bedömd av en fotexpert som träffar många med just
I ett akut skede bör fokus läggas på avlastning, belastningsanpassning samt rehabiliteringsträning för att minska smärta och bibehålla så bra gång- och belastningsförmåga som möjligt. Vid väldigt smärtsamma tillstånd kan laserbehandling provas för att minska smärtan. I ett senare skede stegras rehabiliteringsträning till att belasta senan i syfte att stärka upp och öka senans tålighet. Vid envisa symtom kan ytterligare behandling så som stötvågsbehandling, laserbehandling och EPTE kombineras med rehabiliteringsträningen.
I enstaka fall då rehabiliteringsträning och annan behandlingen inte ger resultat kan injektionsbehandling (kortisoninjektion) eller operation vara nästa steg.
Du kan boka tid till en hälspecialiserad vårdgivare här.
Här är åtgärder som ofta erbjuds vid hälsporre/plantar fasciit
- Hälkoppar är olika typer av tillverkade mjuka hälskydd som säljs i olika storlekar för att avlasta hälen och minska smärtan vid gående och stående.
- Hälkoppsinlägg är ett specialinlägg med en djup och styv hälkopp som ger extra bra avlastning av hälkudde, hälben och plantarfascia
- Ortopediska skoinlägg är en vanlig behandling och kan snabbt ge minskade besvär.
- Tejpning av häl och hålfot kan effektivt lindra besvären genom att det stödjer och avlastar hålfot och häl
- Stötvågsbehandling är en väl beprövad och ofta effektiv behandling som syftar till att minska smärtan och stimulera läkning i vävnaden
- Laserbehandling
- Specialskor med extra dämpning i sulan
- EPTE är nålbehandling (akupunktur) med likström som kan stimulera läkningsprocessen
- Injektionsbehandling – kortisoninjektion
- Operation
Laserbehandla din hälsporre själv
Medicinsk laser tillför energi till cellerna och i studier ser man minskad smärta, svullnad och minskad inflammation som man tolkar som en effekt av detta. Medicinsk laser kan provas för att minska besvären, förbättra förutsättning för läkning och stödja den medicinska träning så att effekten av den blir än bättre. Hos oss kan du hyra en medicinsk hemlaser av den svenska tillverkaren Irradia och prova om 2-3 veckors behandling med Midcare 904 lindrar besvären och förbättrar din belastningstålighet och vardag. Det medföljer generella behandlingsinstruktioner med laser för hälsporre, utformade av laserkunniga fysioterapeuter på Ortomed, så att du enkelt kan genomföra daglig behandling själv.
Så här enkelt är det
- Du fyller i hyresavtal och beställer en hyreslaser
- Paketet levereras till närmaste paketombud
- Du behandlar själv hemma enligt medföljande behandlingsriktlinjer
- Du lämnar tillbaka paketet med medföljande returfraktsedel till ombudet när hyresperioden är slut
Önskar du istället förlänga hyran mailar du in och berättar detta och önskar du behålla lasern kan du köpa ut den med 60% av hyresbeloppet i rabatt.
Observera att behandlingen ska ses som stödjande till den övriga behandling du gör eller får vilket framför allt består i medicinsk träning, avlastning och belastningsanpassning.
Referenser: Naterstad IF, Joensen J, Bjordal JM, Couppé C, Lopes-Martins RAB, Stausholm MB. Efficacy of low-level laser therapy in patients with lower extremity tendinopathy or plantar fasciitis: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ Open. 2022 Sep 28;12(9)
Hälkoppsinlägg vid hälsporre
Hälkoppsinlägg – det bästa inlägget vid hälsporre
Det styva hälkoppsinlägget ger mycket bra stöd och avlastning vid hälsporre. Det är ett specialinlägg som är utvecklat i norden. Det maximerar den interna dämpningen för hälen, minskar stötkraften från underlaget vid varje steg samt ger ett gott stöd i hålfoten och motverkar pronation vilket sammantaget ger ett robust skydd av de krafter som påverkar den ömma plantarfascian vid varje steg.

Hälkoppsinlägget tillverkas hos olika vårdgivare som du kan boka tid till genom vårt vårdgivarregister. Dessa ställer först en diagnos och kan även hjälpa dig med övriga medicinska omhändertagande för plantar fasciiten.
Mjuka hälkoppar ger också lindring och kan vara en behandling att börja med. Sådana finns i olika storlekar och kan beställas hem för omgående hjälp.
Fotbäddar och Inlägg vid hälsporre
Ortopediska fotbäddar
Ortopediska fotbäddar ger också bra avlastning av plantarfaschian och kan för många omgående för bättre gångförmåga. Dessa tillverkas på olika sätt men med ett gemensamt syfte att ge stöd och avlastning som är anpassat för din fots unika form och förmåga. Du kan boka tid för fotanalys och tillverkning av ortopediska fotbäddar i vårt register, klicka på knappen nedan.
Mjuka hälkoppar och skoinlägg
Mjuka hälkoppar och prefabricerade skoinlägg som kan köpas i idrottsbutiker samt på nätet ger mindre avlastning än styva hälkoppsinlägg och ortopediska fotbäddar men kan för vissa vara tillräckligt.
Hur inlägg och sulor påverkar hälsporre
Det finns en mängd olika gelekuddar och tryckavlastande mjuka inlägg att köpa till sina skor. Dessa kan lindra värken under sjukdomsperioden. Mjuka hälkoppar som Tulis, Talufit eller gelekoppar för hälen kan provas. Ett individuellt avgjutet hälkoppsinlägg eller ortopediskt skoinlägg ger dock betydligt större avlastning och bättre lindring.
Specialinlägget hälkoppsinlägg är det bästa skoinlägget då det ger ett kraftfullt stöd för hälkudde och hålfot och därmed en maximal ökning av den interna stötdämpningen, i tillägg till den externa kraftreduceringen som sker då stöten från underlaget fördelas vidare ut i det styva inlägget.
Skor med mjuk sula ökar den externa dämpningen samt stimulerar fotens muskelarbete och har de rullsula så minskar samtidigt sträckbelastningen på plantarfascian. Mjuka skor ökar muskelarbetet medan stabila skor ger mer stöd för foten. Mer stöd lämpar sig för dem som har en särskilt mjuk fot där fot och underben roterar in och “sjunker ihop” överdrivet mycket. Att kombinera inlägg och skor brukar ge bäst avlastning mot belastning och smärta och underlättar på så sätt möjligheten att bibehålla en så bra aktivitetsförmåga som möjligt under utläkning och rehabfas.
Hälkoppsinlägg och ortopediska skoinlägg tillverkas hos våra vårdgivare runt om i landet och de prefab-inlägg och skomodeller vi rekommenderar kan beställas hem, provas, bytas från hemmet.
Stötvågsbehandling vid hälsporre
Stötvågsbehandling minskar smärta och stimulerar läkning och brukar leda till snabbt minskade besvär och kortare tid till ökad aktivitetsnivå. Det är bra att kombinera stötvågsbehandling med någon form av avlastning som gjutna hälkoppsinlägg, ortopediska skoinlägg med bra stöd för hälkudden eller tejpning.
Hur fungerar stötvågsbehandling?
En applikator genererar tryckvågor som med given frekvens och kraft bearbetar den skadade vävnaden. En rad reaktioner ses i vävnaden vid stötvågsbehandling och dessa tillskrivs den förbättrade belastningståligheten i vävnaden som sedan följer. Följande effekter uppstår vid stötvågsbehandling:
- Ökad cellmembrans permeabilitet
- Ökad cellmetabolisk aktivitet
- Reducering av fibrös vävnad
- Smärtlindring
- Ökad produktion av proteiner, kväveoxid samt specifika tillväxtfaktorer
Tejpning vid hälsporre
Vid tejpning av hälsporre och plantar fascialgi kan man antingen tejpa endast för att stödja hälkudden men ännu bättre avlastning ges om även hålfoten blir upptejpad. Detta stödjer fotvalvet och plantarfascian som löper där. Se instruktioner nedan.


Tejpning vid ont i hälen – video
Denna video visar tejpning av häl, hälkudde och hålfot och är en väl beprövad tejpteknik i vården för hälsporre och plantar fascialgi
Vilken tejp skall jag använda?
Det är som vanligt med produkter, dyrare är bättre. Den vi i idrottsmedicinen föredrar är Leukotape med 3.75 cm bredd. Den är lätt att riva av och har bra klister och sitter förvånansvärt bra i både värme, kyla och blöta. Ett prisvärt alternativ till denna är Strappal på 4 cm bredd. Man kan även prova övriga vita sporttejper i sportaffärer och apotek.
Hjälp med tejpning i vården
Genom oss kan du söka efter vårdgivare som är vana att tejpa hälar och fötter.
Vad är hälsporre?
Det nästan alla menar när de säger att de ha hälsporre är en överbelastning av den plantara fascian vars jobb är att stödja upp fotvalvet. Denna senstruktur har sitt fäste under hälbenet, och det är oftast här som smärtan förlägger sig. Det är sällan det handlar om en ”äkta” hälsporre, det vill säga en benpålagring på själva hälbenet. Men det är vanligt att överansträngningen av den plantara fascian kallas just för hälsporre ändå.
Varför får man hälsporre?
Hälsporre uppstår ofta som en följd av överansträngning. Det kan till exempel uppstå i kombination med ökad träningsnivå, antingen om man börjar träna för snabbt eller om man ökar intensiteten i träningen. Även små förändringar kan orsaka överansträning, till exempel vid byte av skor, byte av underlag vid löpträning eller då man återgår till träning efter en tids uppehåll.
Hälsporre anses ofta vara en löparskada då många löpare drabbas men även gående och stående på hårda underlag kan orsaka skadan.
Vissa fottyper är kopplat till ökad risk för hälsporre. Både låga och höga fotvalv kan vara orsaker till att skadan. Ett samband med nedsatt rörlighet i ankelleden (framför allt i dorsalflexion) och hälsporre har också noterats. En begränsad rörlighet i ankelleden är till exempel vanligt efter svåra eller upprepade fotledsstukningar.
Vanliga orsaker
- Ökad träningsintensitet
- Mycket löpträning
- Mycket stående och gående på hårt underlag
- Höga fotvalv
- Låga fotvalv
- Nedsatt dorsalflexion i ankelleden
Anatomi och biomekanik
Senstråket som urspringer från fästet under hälen och löper ut via hålfoten mot framfot och tår kallas för plantarfascian. Denna sena har till uppgift att hålla uppe hålfoten och skapa det fotvalv vi ser i fotens mellersta del. Plantarfascian skiljer sig från andra senor i våra kroppar genom att den inte fäster i någon muskel utan istället löper från skelett till skelett. Denna struktur kallas då istället för en fascia, dock finns många likheter i dess struktur med en sena och många benämner den därför för ett senstråk.
Prognos
Prognosen vid hälsporre är mycket god. För en övervägande majoritet (80%) läker hälsporre ut av sig själv inom 1 år. Detta bör tas i åtanke vid val av behandling och resulterar i att operation och injektionsbehandling väldigt sällan rekommenderas på grund av riskerna detta medför.
Övningar vid hälsporre
Vid akuta och subakuta besvär
Vid akuta besvär kan det vara lindrande att rulla en fryskyld pet-flaska under hålfoten och upp mot hälen eller sätta ner häl och fot i en fryskyld påse ärtor. Använd handduk mellan hud och frysvara så att inga frysskador i huden uppkommer!
1. Böj och sträck i tårna

Ligg eller sitt. Böj och sträck i tårna. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
2. Spreta med tårna

Ligg eller sitt. Spreta med tårna, slappna av och upprepa 20-30 gånger. Uppreta två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
3. Vinkla foten inåt och utåt

Ligg eller sitt. Vinkla foten inåt (fotsulor mot varandra) och utåt (fotsulor ifrån varandra). Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
4. Böj upp och trampa/sträck ut foten

Ligg eller sitt. Böj upp och ner foten. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 20-30 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger. Gör övningen flera gånger om dagen.
5. Dra in handduk med tårna
Sitt. Lägg en handduk på golvet. Sätt tårna på kanten av handduken och försök därefter att med tårna dra in hela handduken under hålfoten. Upprepa 5 gånger. Gör övningen 2 gånger om dagen.
6. Spänn upp plantarfascian


Spänn upp plantarfascian och vävnaderna under hålfoten så här. Sitt ner. Lyft upp den ”onda” foten på det andra knät. Fatta med handen tag om tårna och böj dessa uppåt så att plantarfascian spänns upp under hålfoten (Det brukar inte uppstå en ”stretchingkänsla” och leder inte till att plantarfascian förlängs, men känn med den andra handen att senstråket i hålfoten spänns upp). Håll plantarfascian uppsträckt i 10 sekunder och upprepa 10 gånger. Gör denna övning tre gånger per dag. Första gången innan de första stegen på morgonen, andra gången vid lunch och sista gången på kvällen. Denna övning har i en studie visat sig effektiv vid tidiga besvär (1-6 veckor) och många patienter upplever det lättare att ta startstegen efter detta.
7. Stretcha vaden (långa och korta vadmuskeln)

Stretcha långa vadmuskeln (rakt knä) två gånger 30 sekunder och korta vadmuskeln (böjt knä) två gånger 30 sekunder. Två gånger om dagen.
8. Träna fotvalvet – fotvalvsresningar


Sitt på en stol med båda fötterna i marken. Försök därefter att lyfta upp fotvalvet från underlaget. Försök att inte knipa med tårna och låt inte den främre trampdynan lyfta från marken. Arbeta med muskulaturen på fotens insida och vadmuskulaturen. Upprepa övningen 20 gånger. Övningen kan med fördel upprepas två till tre gånger per dag. I början kan denna övningen vara svår, börja därför på ett ben i taget och fokusera på lyfta fotvalvet.
Även denna övning bör göras svårare med tiden. Börja med övningen i sittande, ställ dig därefter upp och stå på båda benen och slutligen stå på ett ben och utför fotvlavsresningen. Det tar ofta 1-2 veckor att lära sig hur man gör.
9. Inåt och utåt vinkling med motstånd av ett träningsband


Sitt på en stol med hälen vilande i golvet. Vinkla ner foten mot underlaget. Fäst ett träningsband runt foten antingen med draget riktat inåt eller utåt. Därefter vinklar man foten bort från draget i bandet och tränar således muskulaturen i underbenet som stödjer hålfoten. Upprepa 10 till 15 gånger i tre set.
Tyngre övningar vid hälsporre
Kan göras om besvären från hälsporre inte gått över inom 3-4 veckor trots ovanstående övningar.
10. Tunga långsamma enbens-tåhävningar
Stå med framfoten på ett trappsteg eller tjock bok, så att hälen kan sänkas ner utanför kanten. Tårna skall vara uppböjda för att sträcka ut plantarfascian under rörelsen – ha därför en rullad handduk under tårna. Den skall vara så tjock att när du står som högst upp i tåhävningen skall tårna vara maximalt uppböjda.Tåhävningarna skall göras långsamt: Det skall ta 3 sekunder att gå upp. Stanna högst upp i två sekunder och sedan skall det ta 3 sekunder att sänka ner igen hälen igen. De skall göras så långsamt för att detta minskar risken för uppretad vävnad. Gör övningen varannan dag enligt följande:
Vecka 1-2: 12 stycken tåhävningar i 3 omgångar (på två ben)
Vecka 3-4 :10 stycken tåhävningar i 4 omgångar (på ett ben)
Vecka 5-6: 8 stycken tåhävningar i 5 omgångar. (med en yttre belastning, till exempel en ryggsäck på ryggen med vikter i)
Det är viktigt att successivt göra övningen svårare för att få ut bästa möjliga effekt. Det är annars troligt att man når en platå i effekten och inte kommer vidare. Det får kännas smärta under tåhävningen men inte mer ont än 5 på en 10 gradig smärtskala där 0 är ingen smärta och 10 är outhärdlig smärta. Framför allt får inte besvären bli successivt värre och smärtan ska avta till nästkommande dag. Fortsätt sedan med träningen 4 veckor efter att symtomen försvunnit.
Då du är frisk i foten men vill stärka fot och vrist kan du göra följande övningar
- Stå på ett ben. Luta överkroppen framåt och flytta tyngdpunkten fram över framfoten och tårna. Pressa därefter tillbaks dig till upprätt. Sträva efter att hålla balans och kontroll på foten utan att vingla och utan att foten och vristen viker inåt (pronerar). Gör 10st. Upprepa två gånger. Gör övningen två gånger om dagen.
- Stå jämfota. Ta ett steg fram med ena foten och sätt bara i framfoten. Ha samtidigt tårna lätt lyfta samt hälen lyft så att belastningen kommer endast på främre trampdynan. Pressa dig sedan omgående tillbaks till jämfota. Fokusera på att orka hålla en stabil fot utan att den pronerar (viker av inåt) under belastningen på framfoten och frånskjutet. Detta tränar förmågan att hålla foten stabil och undvika pronation. Ta 20 steg och upprepa 2 gånger (2×20 st).
- Sitt upp. Vinkla foten utåt (fotsulor ifrån varandra) och inåt (fotsulor mot varandra). Använd gummiband som motstånd. Stora rörelser från ytterläge till ytterläge. 10-15 gånger åt varje håll. Upprepa två gånger.
- Stå på båda fötterna i strumpor. ”Dra” dig fram med tårnas hjälp utan att lyfta fötterna. Jobba med alla tio tår samtidigt. 10 drag och upprepa tre gånger.
Diffrentialdiagnoser
- Hälkuddesyndrom
- Tarsaltunnelsyndrom
- Stressfraktur
Vanliga frågor - FAQ
Vad är hälsporre?
Hälsporre, även kallat plantar fasciit, är en överbelastningsskada på plantarfascian – ett senstråk som löper från tårna och fäster under hälen. Det är en av de vanligaste fotskadorna hos vuxna. Smärtan sitter primärt under hälen, ofta mot insidan eller framför hälen ut mot hålfoten.
Hur känns hälsporre?
De typiska symtomen är smärta på hälens undre och inre del, värst vid morgonstegen och startstegen. Smärtan kan variera från dag till dag och försämras ofta efter vila men avtar vid uppvärmning. Vid längre belastning under dagen kan smärtan komma tillbaka och kvarstå i flera timmar.
Vad orsakar hälsporre?
Hälsporre uppstår vid överbelastning av plantarfascian. Vanliga utlösande faktorer är snabbt ökad träningsintensitet, mycket löpträning, långvarigt stående eller gående på hårt underlag, höga eller låga fotvalv, nedsatt dorsalflexion i ankelleden samt byte av skor eller underlag. Skon och underlaget spelar större roll än många tror.
Hur lång tid tar det innan hälsporre läker?
För en övervägande majoritet, omkring 80 procent, läker hälsporre ut av sig själv inom ett år. Prognosen är därför god även utan invasiv behandling. Egenvård med avlastning, hälkoppar och övningar kan förkorta läkningstiden och minska smärtan under utläkningsperioden. Vid kvarstående besvär kan professionell bedömning vara värdefull.
När bör jag söka vård för hälsporre?
Om symtomen inte avtar inom 2-3 veckor trots vila och egenvård är det värdefullt att kontakta en legitimerad vårdgivare med kunskap om fotsmärta, exempelvis en fysioterapeut eller naprapat. Tidig hjälp med aktivitetsanpassning och avlastning kan bibehålla aktivitetsnivå och påskynda läkning.
Vilka övningar hjälper vid hälsporre?
I akut skede rekommenderas mjuka rörelser för tårna och foten, stretching av vaden samt övningar som spänner upp plantarfascian flera gånger om dagen. Efter 3-4 veckor kan tyngre belastning läggas till, exempelvis långsamma enbensa tåhävningar med 3 sekunder upp, 2 sekunder högt och 3 sekunder ner.
Referenser
Rathleff, M. S., Mølgaard, C. M., Fredberg, U., et al. (2015). High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis: A randomized controlled trial with 12-month follow-up. Scand J Med Sci Sports
Thomas, J. L., Christensen, J. C., Kravitz, S. R., et al. (2010). The Diagnosis and Treatment of Heel Pain: A Clinical Practice Guideline – Revision 2010. The Journal of foot & Ankel Surgery
McPoil, T. G., Martin, R. L., Cornwall, M. W., et al. (2008). Heel Pain – Plantar Fasciitis: A Clinical Practice Guideline. J Ortop Sports Phys Ther.
Kiritsi O, Tsitas K, Malliaropoulos N, Mikroulis G., Ultrasonographic evaluation of plantar fasciitis after low-level laser therapy: results of a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Lasers Med Sci. 2010 Mar;25(2):275-81. PMID:19841862
Cinar, Eda ; Saxena, Shikha ; Uygur, Fatma. Low-level laser therapy in the management of plantar fasciitis:a randomized controlled trial. Lasers in Medical Science [0268-8921] Cinar år:2018 vol:33 iss:5 sidor:949-958
Naterstad IF, Joensen J, Bjordal JM, Couppé C, Lopes-Martins RAB, Stausholm MB. Efficacy of low-level laser therapy in patients with lower extremity tendinopathy or plantar fasciitis: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ Open. 2022 Sep 28;12(9)
Hälkopp och skoinlägg vid hälsporre
Ett av de första åtgärderna vid hälsporre och plantar fasciit är avlastning. Detta då varje steg innebär en kompressions- och sträckbelastning av fäste och senstråk. Kan man minska en del av de krafterna vid varje steg så innebär det en stor belastningsförändring sett över en hel dag då många steg tagits. Att avlasta med hälsporrekil, hälkopp, hälkoppsinlägg och ortopediska skoinlägg rekommenderas därför som primär behandling vid hälsporre för att försöka fortsätta vara aktiv.
Nedan rekommenderar vi prefabricerade hälkoppar och inlägg som du kan beställa hem och som många gånger kan leda till direkt avlastning och besvärslindring för just dina besvär.
-

Hälkopp Tulis Classic
239,00 kr191,00 kr ink momsex momsVälj alternativ Den här produkten har flera varianter. De olika alternativen kan väljas på produktsidanHälkopp med stötdämpande och stabiliserande hälkopp minskar smärta för barn och vuxna med hälsmärta som Severs skada, hälsporre, uttrampad hälkudde och hälkuddesyndrom.
Storlek väl...
-

Hälkopp Tulis HD
259,00 kr207,00 kr ink momsex momsVälj alternativ Den här produkten har flera varianter. De olika alternativen kan väljas på produktsidanHälkopp med stötdämpande och stabiliserande hälkopp minskar smärta för barn och vuxna med hälsmärta som Severs skada, hälsporre, uttrampad hälkudde och hälkuddesyndrom.
Mått och sto... -

Hälskydd Tulis Cheetah
490,00 kr392,00 kr ink momsex momsVälj alternativ Den här produkten har flera varianter. De olika alternativen kan väljas på produktsidanStötdämpande och stabiliserande hälkopp insydd i strumpa för att användas även utan skor för problem med uttrampad hälkudde och smärta i häl hos barn och vuxen.
Mått och storleksgui... -

Hälsporrekil
219,00 kr175,00 kr ink momsex momsVälj alternativ Den här produkten har flera varianter. De olika alternativen kan väljas på produktsidanHälsporrekil har en konstruktion som avlastar det ömma fästet av plantarfascian under hälen samtidigt som stötkraft och belastning i hälen minskar vid varje steg. Säljs i par för användni...
Läs mer om Hälsporre
-
Behandling vid hälsporre (plantar fasciit)
Behandling vid hälsporre (plantarfasciit) Behandling vid hälsporre (plantarfasciit) syftar till att påskynda läkning eller ge avlastning och mindre besvär under utläkningstiden. Hälsporre kan orsaka stark smärta och kraftigt minskad aktivtetsförmåga...
-
Egenvård vid hälsporre (plantar fasciit)
Vid hälsporre är en stor del av behandlingen belastningsanpassning, avlastning och medicinsk (läkande) träning. Det är viktigt att veta vad man själv kan göra för att påskynda läkningen och avlasta...

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.
Tänk på att:
Tips på innehåll:
Så här används informationen du lämnar