Ledskydd och ortoser, Ont i käkleden, Stressfraktur i foten & Axelina – Skadekompassen

Ledskydd och ortoser

Skydd och ortoser för leder - ledskydd, används för att stödja, minska smärta och motverka svullnad i en led. Vanliga ledskydd är; armbågsskydd, handledsskydd, tumbasortos (tumledsskydd), ryggstöd, nackstöd, hållningsväst, knäskydd, fotledsskydd, hälkopp och skoinlägg. Skydd och stöd för ryggen underlättar en korrekt hållning och minskar risken för utvecklande av smärta och besvär i rygg, nacke och skuldra. Ett bra ledskydd eller ortos har en god passform och är tillverkade i hållbart material och som tål att bäras även vid aktivitet. Ledskydd skall vid behov kunna anpassas individuellt och leda till antingen minskad smärta, minskad svullnad, ökad stabilitet, förbättrad hållning eller önskad avlastning. Ett ledskydd kan vara en god hjälp i målsättningen att undvika besvär eller för att nå friskhet och belastningstålighet snabbare vid skada eller nedsatt funktion.

Ont i käkleden

Smärta, stelhet och knakningar i käkleden kan bero på tänder, muskler, ligament eller meniskskada i käkleden. Meniskskada i käkleden kan göra det svårt att gapa/öppna munnen samt att det kan knaka och knäppa kring leden.

Axelina

Axelina består av olika hjälpmedel för att optimera omhändertagandet av patienter med besvär från skuldran. I form av standardiserade vårdprogram, rehabiliteringsplaner och hemövningar arbetar läkare och sjukgymnaster ihop och åt samma håll oavsett om man tillhör öppen eller sluten vård. Både vid operativ eller icke operativ vård av axel och skuldra krävs olika typer av rehabilitering. I Axelina är rehabiliteringen välstrukturerad och utförs av patienten i hemmet och följs upp hos vårdgivaren. Axelinas kvalitetsdel innehåller anatomi, diagnostiska tester, test-verktyg samt vårdprogram och rehabiliteringsplaner för de vanligaste diagnoserna i skuldran.

Stressfraktur i foten

Stressfraktur i foten (marschfraktur)

Stressfraktur i foten, så kallad marschfraktur, uppstår vanligen som följd av överbelastning. Vid upprepad, hög belastning kan det uppstå små sprickor i skelettet vilka kan försämras om ingen avlastning från aktiviteter som provocerar smärtan sker. Stressfrakturer behandlas vanligen med vila och avlastning men utan gips eller rigid ortos. När aktivitet kan utföras utan någon smärta kan successivt ökad belastning påbörjas. Ofta rekommenderas skoinlägg för avlastning och ibland erbjuds laserbehandling eller stötvågsbehandling för att stimulera läkningen. Vanligen drabbas fotens metatarsalben, vilka är de långa rörliknande ben som går från mellanfoten ut till tårna. Stressfrakturer förekommer i störst utsträckning i det andra metatarsalbenet. Individer som ökar sin träningsintensitet snabbt eller ändrar träningsunderlag lider en högre risk.