Shop

Meny

Välj från lista

Skadekompassen > Besvärsområden > Padel och skador relaterade till padel tennis

Padel och skador relaterade till padel tennis

Padelskador är mycket vanliga, mest beroende på att det är en ny sport där utövarna är mellan 30-55 som ökar sin belastning lite för snabbt. Under strecket är det positivt då hälsoeffekterna är stora men det finns saker att göra för att minska risken att drabbas, för att eventuellt kunna fortsätta spela under utläkning samt behandlingar och hjälpmedel som snabbar på läkning och återgång till spel. Vi beskriver de vanligaste skadorna vilka drabbar armbåge, fot, knä axel och rygg. och vad du kan göra själv och vilka övriga åtgärder som är lämpliga.

Padel spelas av både män och kvinnor i nästan alla åldrar – barn, ungdomar, vuxna och äldre. Då det är förhållandevis lätt att hålla spelet och bollen igång är sporten inte lika känslig för att tekniken måste vara på plats direkt eller att alla spelare skall hålla samma nivå. Sporten attraherar därför väldigt många och intresset ökar raskt. Vi hjälper dig att hålla dig skadefri eller med tips och behandling om du drabbas.

Vad gör padel så kul och enkelt att börja med?

Intresset för padel ökar snabbt vilket innebär bättre hälsa men ökad risk för skada

Intresset för padel har haft en särdeles snabb ökning i Sverige de senaste åren och det är den överlägset populäraste racketsporten sett till vad folk googlar på. Trenden pekar stadigt uppåt och med fler utomhusbanor kommer padel även utmana golfsporten när den drar igång varje år i april.

Att padel är en så snabbt växande sport beror på att det krävs minimimalt med utrustning samt att själva spelet är förhållandevis förlåtande och lätt att komma igång med även för nybörjare av racketsport, då studs i vägg tillåter spelaren mer tid och fler möjligheter att slå bollen och därmed hålla bollen och spelet vid liv.

Andra fördelar är att olika typer av förmågor kan användas och du behöver inte bemästra dem alla. Lösa, hårda, skurna eller vinklade slag kan alla vara bra, och man kan använda sig mer av det som man är bra på vad gäller grundslag, volley, lobbar och smash samt att den som kan konsten att läsa bollens vinklade väg efter studs i väggar har en fördel. Sporten ställer heller inte höga krav på kondition eller styrkeförmåga för att få till ett spel, även om den som är vältränad och rörlig så klart har en stor fördel.

Hälsoeffekter

Det är känt att fysisk aktivitet leder till förbättrad hälsa, välmående och prestation.

Studier på den närliggande, men mer krävande sporten, tennis visar att den procentuella mängden kroppsfett minskar samt att styrka i ben och armar samt skelett ökar [2,3]. Att förbättra dessa parametrar innebär minskad risk för de flesta av våra vanligaste livsstilssjukdomar. Att öka sin fysiska aktivitetsnivå är ju jättebra, då kroppen är som en läkemedelsindustri som producerar när man ”tar i”. Vi blir friskare, gladare och presterar bättre.

Vilka är de vanligaste skadorna vid Padeltennis

Studierna är få men samstämmiga och visar att skadorna framför allt drabbar ben, arm och rygg. Äldre drabbas mer i armbåge, knä och rygg och yngre får oftast ryggbesvär [7,8].

De vanligaste skadorna

Armbåge (20-37%)

Lateral epikondylalgi (tennisarmbåge) (20%)

Fot och fotled (19%)

Plantar fascialgi (hälsporre) (8%)

Stukad fot (8%).

Knä (10-20%)

Meniskskada

Artros i knät

Hopparknä

PFSS – främre knäsmärta

Rygg och nacke (9-13%)

Nackskada (typ nackspärr) (8%),

Axel (8-10%)

Skadetyp

Som ofta annars är senskador vanligast och dessa är vanligare bland amatörer. Muskulär skada drabbar företrädesvis elitspelare.

Senskada (40%)

Muskelskada (30%)

Led och ligamantskada (17%)

Skaderisk

Varje spelare slår bollen 4-6 gånger per boll och totalt ca 300 gånger under ett spel. Spelare på högre nivå slår fler volley, väggslag och smashar medan amatörer slår fler servar grundslag och lobbar [1].

Den ökande andelen spelare är framför allt amatörer mellan 35-55 år, men det är en sport som kan börja spelas från 4-5 år (med mjuka bollar och lätta rack) och sedan långt upp i åren.

Många slag från ena sidan kroppen hos relativt otränade eller för sporten oförbereddda personer leder förstås till både överbelastningskador och akuta skador.

Få studier är ännu gjorda men en spansk från 2018 som studerade skadebilden hos amatörer och professionella padelspelare under ett år visade att risken att drabbas var 2.75 per 1000 timmar och de flesta av dessa inträffade mot slutet av passet [4] i samma studie nämndes även att procenten skadade spelare per 100 spelare varierar mellan 49.8% och 86.7%. En annan studie visade att av 113 tillfrågade manliga och kvinnliga aktiva amatörer hade 85% haft en skada på grund av padel under sin ”padelkarriär” [5].

De skador som uppstår brukar i hög grad (hela 72 % av dem), kräva rehabilitering [6] (annars kan det ju ibland räcka att vila, även om det sällan är att föredra då vävnader som inte belastas raskt atrofierar, dvs minskar i storlek och styrka).

Riskfaktorer

Ålder – ju äldre desto större risk.

BMI – ju högre värde desto större risk

Teknik – sämre teknik = högre belastning på specifika vävnader

Fysisk nivå – otränade är mindre tåliga för belastning

Utrustning – bör vara individuellt anpassad

Ökning av intensitet och träningsfrekvens

Vård vid padelskador

Boka tid för diagnos och vård och kom igång med avlastning och egenvård. Ha som mål att kunna fortsätta spela eller att vara i så bra skick som möjligt när du gör återupptar padeltennisen.

Vad kan jag göra själv?

Om du drabbas av en skada:

Först gäller det att veta vilken vävnad som är skadad samt allvarlighetsgrad. De olika vävnadskadorna är mer eller mindra vanliga och presenterar sig med typiska kombinationer av symtom och tecken och ofta kan man ringa in sin diagnos ganska väl själv och försiktigt prova sig fram med egna åtgärder. Följ våra råd och tips.

För hjälp med diagnostik och åtgärdsplan rörande smärttillstånd i rörelseorganen, det muskuloskelettala systemet, är det bäst att träffa en ortopedmedicinskt vidareutbildad och specialiserad fysioterapeut, läkare eller naprapat som gör en klinisk undersökning och ställer diagnos. Klicka på Vård online eller Mottagningar för att få sådan hjälp. De är ofta bäst lämpade att skilja på vävnadsskador från neurologiska skador samt sjukdomar och du får omgående lämpliga råd och åtgärdsplan.

Akut

I det akuta läget, följ PRICE. 

Vid akut senskada eller muskelskada kan det vara vettigt att vila 3-5 dagar från tung eller explosiv/snabb belastning och istället tränar cirkulationsträning och försöker bibehålla rörelserförmåga utan att stretcha. Du kan göra självmassage, avlasta med skydd samt självbehandla med medicinsk laser för att minska svullnad och smärta.

Subakut och läkande:

Belastningsanpassning

  • det är inte alltid att du behöver sluta med aktiviteten, det kan räcka med att minska på intensitet och frekvens/antal träningstillfällen. Men vila från den om det är nödvändigt.
  • använd ett snällare racket (ett lättare, eller ett som ger mindre vibrationer?)

Medicinsk träning innebär att belasta den skadade vävnaden anpassat och med kontrollerad stegring. Detta leder till läkning och tålighet i den specifika vävnaden. Det innefattar också att stärka upp vävnader som avlastar den skadade vävnaden samt att träna upp de vävander och funktioner som förbättrar biomekaniken och därmed långsiktigt förbättrar belastningen på den känsliga strukturen. Klinisk diagnostik och medicinsk träning är något som fysioterapeuter är specialister på

Avlastning i form av skydd, ortoser, tejp och inlägg för att minska belastningen på skadad vävnad men ändå vara så aktiv som möjligt i övrigt.

Självbehandling i syfte att skapa optimala förutsättningar för läkning. Senor, muskler och ligamant kan masseras med tvärfriktionsmassage. Detta minskar risken för ärrbildning samt underlättar för en frisk och dynamisk vävnad under läkningsprocessen. Medicinsk laser stimulerar aktivitet i våra celler och leder till minskad svullnad och smärta samt främjar läkning.

Vad kan jag göra och hur ont får det göra?

Smärta är inte farligt och behöver ofta inte undvikas helt. Ett sätt att förhålla sig till smärta och belastningsnivå är att använda smärthanteringsmodellen. Den är generell och i individuella fall får den justeras men den duger att prova att utgå ifrån.

För att veta ungefär vilken belastning du kan göra kan du utgå ifrån smärthanteringsmodellen. Alla människor är olika så denna är ett riktmärke som bör anpassas utifrån din unikitet. Ta hjälp av en kunnig vårdgivare om du behöver.

Smärthanteringmodellen

  • Smärta utvärderas med hjälp av en 10 gradig skala där 0 motsvarar ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta.
  • Träning och belastning bör ej resultera i smärta som upplevs vara över 4-5 på denna skala. Det är okej att känna av smärta både under och efter träning till denna nivå men den skall då ha klingat av inom 24 timmar från aktiviteten.
  • Om smärtan överskrider 4-5 på skalan bör belastningsgraden reduceras ytterligare.

Ett tillägg till SMH är att smärtan inte ska förvärras vecka till vecka. Ett bra verktyg för att använda smärthanteringsmodellen är att föra träningsdagbok. Notera där smärtnivån under en specifik belastningsform, 1-2 timmar efter belastning och morgonen efter. Jämför smärtnivå vecka till vecka i samband med den specifika belastningen och var vaksam på om smärtgraden ökar eller minskar.

Genom att bevaka smärta med detta verktyg kan aktivitet bibehållas trots skada. Det kan dock innebära att aktivitetsnivån modifieras mot vad som är normalt för dig.

Behandling

Boka besök hos en vårdgivare som hjälper dig med att ställa diagnos, handleda medicinsk träning, stimulera läkningsmekanismer och avlasta genom olika övningar och skydd.

Vårdgivare förskriver medicinsk träning för läkning och ökad styrka samt funktionell träning med uppträning av avlastande strukturer och effektivare rörelsemönster vilket leder till en hållbar belastningsbild där du lättare kan spela med god teknik. Vårdgivare kan prova ut avlastande ortoser, skydd och inlägg samt genom olika behandlingsformer stimulera läkningsprocessen samt minska smärta. Vanliga behandlingsalterantiv är nålbehandling/dry needling, stötvågsbehandling, medicinsk laser, EPTE/EPI, injektionsbehandling. I undantagsfall kan kirurgi krävas.

Hur skador sker inom padel och idrott

Att börja med en ny sport innebär nya typer av belastningar på kroppen. Och med tanke på populariteten är det säkert många som ökar sin totala aktivitetsnivå när de börjar med padel. Kroppen är effektiv och är inte överkapaciterad. Den omfördelar och omformar vävnader och processer hela tiden för att tåla det som du normalt utsätter den för, men inte mer. När du utmanar den så försöker den hänga med och överkompensera för att nästa gång det sker så skall den klara detta. Vid belastning utmattas vävnader och system och vilan mellan träningstillfällen är oerhört viktig då det är då dessa stärks upp. Genom att successivt öka belastningen så ökar styrkan och detta tar tid.

Studier som betraktar risken för skada visar att en för snabb belastningsökning leder till betydligt ökad skaderisk. Träningsintensiteten under passen och tätheten mellan träningstillfällen är viktiga faktorer och ökningen av dessa bör tillföras successivt. När en vävnad blir överbelastad och skadad så sker fysiologiska förändringar i den vilka tar tid att normalisera = läka, så det är en fördel att undvika dessa. Smärta och muskulär trötthet är tecken som hjälper oss att förstå att vila behövs, men det är bra att läsa på, tänka till och planera också. Alla typer av belastningsförändring innebär en risk och att t.ex. byta rack eller skor kan leda till överbelastning av en specifik vävnad eller vara det som gör att du minskar risken att drabbas eller att du förbättras från en skada. Vilken teknik du har och hur du rör dig inverkar stort på hur dina vävnader belastas och påverkar både skaderisken och prestationsförmågan.

Orsaker och förebyggande åtgärder

Vetenskapliga och kliniska teorier kring orsak till skador inom padel

Armbågsskador drabbar framför allt handledens extensorer och man tror att en bidragande faktor är sämre teknik vid backhandslag. Har du bättre styrka i ben och bål så får du även bättre fotarbete och kan placera dig bättre för ett backhandslag. Ta lektioner och träna in bra backhandslag. Träna styrka i ben, bål och skuldra så att armbågsmusklerna har bra stöd och förutsättningar.

Ryggskador beror sannolikt oftast på diskskador vilka är vanliga vid framåtböjande och roterande rörelser Vi ser dessa skador även i golf och tennis. Även smashen innebär en stor belastning på kotpelaren. Ju starkare man är i benen samt ju rörligare man är i fotled och höftled desto bättre kan man röra sig med en naturlig svank och mindre behöver man böja ryggen framåt vilket minskar skaderisken. Ju starkare man är i ben, bål och skuldra desto mindre kommer din rygg belastas på ett riskabelt sätt. Gör bakåtböjningar för ländrygg samt nackretraktioner och rotationer före, under och efter padelpassen.

Axelskador sker mer hos dem som smashar mer. En instabil axelled, nedsatt styrka samt otillfredsställande teknik anses vara orsaken. Axelleden är vår rörligaste led vilket ställer stora krav på ett bra samspel mellan stabiliserande muskler samt styrka i ben-bål-skuldra. Ta lektioner och nöt in en bra smashrörelse. Träna styrka och koordination för bål-skuldra-axel.

Knäskador. Här är sannolikt meniskskador och artrosrelaterade besvär relativt vanligt. Båda skadorna mår bra av rehabiliteringsträning om man drabbas och vill man öka chansen att undvika dessa är det bra att vara rörlig i fotled samt stark i foten, liksom stark i underben, lår och höftmuskulatur. Då är det lättare att belasta knäleden rakare och snällare. Det är även viktigt att vara uthålligt stark då många skador sker i slutet av passen då man är trött och börjar slarva med rörelsetekniken. Träna rörligheten i fotled och höft samt tung styrka för fot, underben, lår och höft. Träna löpning och cykling för uthållighet.

Bollträffen verkar även ha betydelse, där en bättre teknik kan innebär mindre belastning på vissa strukturer. Amatörer och erfarna spelare skiljer sig vad gäller träffpunkten i slagen där erfarna spelare träffar bollen längre fram i förhållande till kroppen än amatören vid grundslag, väggslag och lobbar och tvärtom med en träff längre tillbaks än amatören vid serve, volley, högt skurna slag (trays) och smashar [1].

Förebyggande träning:

Att få en skada går inte alltid att undvika men du kan minska risken genom att optimera förutsättningarna. Var stark, var rörlig, var uthållig, träna teknik, använd rätt utrustning och öka intensitet och tillfällen successivt.

Detta kan du påverka:

Rätt teknik – ta några lektioner. Rätt teknik leder till att du använder kroppen bättre så att du inte belastar enskilda vävnader onödigt mycket.

Rätt utrustning – Prova olika racketar och välj det som känns skönt, vilket ofta innebär att det inte är för tungt för dig och att många slag känns som att du får en skön träff.

En belastningstålig kropp – Träna upp styrkan i underarm, ben, bål och skuldra och öka rörligheten i fotled och höft, se våra övningstips.

Hemlaser för självbehandling med laser vid skador av padel

Medicinsk laser ökar arbetet i cellerna och stimulerar således det läkande arbete cellerna utför. Laser minskar inflammation, svullnad och smärta samt förbättrar läkning av skadad vävnad. Hyr en hemlaser och behandla dig själv varje dag, så kan du kanske spela vidare eller återgå till padelspelandet efter en rehab-period, trots symtom. Vi skickar lasern omgående och du får en retursedel så att du enkelt kan skicka tillbaka den. Som hyreskund hos oss får du hjälp med hur du självbehandlar olika typer av skador. Vi har två typer av laser där laser 635 med infrarött synligt ljus är lite starkare men inte går lika djupt. Den är förstaval vid skada som befinner sig 0-2 cm ner från huden. Laser 904 går djupare och är förstaval för behandling av vävnad på 2-6 cm djup samt vid behandling av leder, skelett och brosk.

Gör så här:
1. välj laser
2. skriv på hyresavtalat och genomför beställning (betala via swish eller faktura)
3. behandla dig hemma enligt våra instruktioner
4. bli frisk
5. skicka lasern i retur

Du kan även köpa våra högkvalitativa laser så har du alltid en bra smärtlindring och behandling till dig själv, nära och kära vid de sjukdomstillstånd vi drabbas av i livet. När du köper en laser av oss får du tillgång till våra instruktioner för självbehandling samt får delta på webbinarier och workshops kring laser.

Skydd och hjälpmedel vid padelskador

Vi har valt ut och rekommenderar bra skydd, hjälpmedel och självbehandlingar vid olika typer padelskador. Klicka på respektive skadeområde här nedan.

Armbåge - skydd och behandling

Kan man spela trots smärta i armbågen? Ja, du kan avlasta en skadad vävnad samt självbehandla dig under det att skadan läker ut. Det förutsätter att skadan trots fortsatt spel successivt läker ut.
Den vanligaste skadan vid padel är tennisarm (lateral epikondylalgi, padelarmbåge) vilket innebär att extensor carpi radialis brevis eller longus har blivit överbelastad vid dess fäste på utsidan armbågen samt med värk ner i sena och muskel i underarmen. Denna vävnad avlastas bäst med ett handledsskydd samt smärtlindras med ett armbågsskydd. Genom att använda en kombination av dessa kan du prova att spela vidare trots uppkomna symtom eller börja spela tidigare efter en rehabperiod.

Självbehandling med laser är en bra metod för att minska inflammation, svullnad och smärta samt förbättra förutsättningarna för läkning i en skadad vävnad. Hyr hem en hemlaser och behandla dig varje dag. Sitter smärtan specifikt vid armbågen – välj laser 635 som är lite starkare. Sitter smärtan även ner i muskelvävnad – välj laser 904 som går lite djupare.

Byt till ett lättare padelrack så minskar belastningen dramatiskt för hand, handled och vävnader i kring armbågsleden.

Rygg - skydd och behandling

Kan man spela padel trots smärta i ryggen? Ja, det kan man, beroende på typ av symtom och besvär och med vetskapen om att du tar en risk att försämras. Har du en smärta och snedställning av ryggen bör du INTE spela. Likaså om du har smärta som ”låser din ländrygg” så att den inte kan böjas framåt, bakåt eller åt sidan eller om du har en smärta som strålar ner i benet – då skall du INTE spela vidare.
Har du ryggbesvär och inte fått en diagnos bör du alltid söka tid till en fysioterapeut för att säkerställa orsaken och bedöma allvarlighetsgrad och utesluta eller skicka för utredning av eventuella sjukdomar. Du får även orsaken förklarad för dig samt riktade övningar för att bli frisk och tålig igen.

Vid långvariga och mildare besvär kan ett ryggskydd samt hembehandling med laser 904 avlasta och lindra besvären.

Fot, fotled och häl - skydd och behandling

Vid smärta i fot, fotled och häl kan ortoser och skydd samt hembehandling med laser ge smärtlindring, stöd, motverka och minska svullnad och inflammation samt förbättra förutsättningarna för läkning så att du kan spela padel trots symtom eller tidigare starta efter en rehabperiod.

Hälsena och vad - skydd och behandling

Vid smärta i hälsena och vad kan ortoser och skydd samt hembehandling med laser ge smärtlindring, stöd, motverka och minska svullnad och inflammation samt förbättra förutsättningarna för läkning så att du kan spela padel trots symtom eller tidigare starta efter en rehabperiod.

Knä - skydd och behandling

Knäleden kan avlastas och smärtlindras genom olika knäskydd samt att hembehandling med laser minskar svullnad, smärta och inflammation samt stimulerar läkningsprocessen i skadad vävnad.

Övningar vid padelskada

Här tipsar vi om de bästa övningarna för att undvika padelskador samt då du drabbats av en.

Tåhävning vid hälsporre

Hälsporre är en av de vanligaste skadorna vid Padel. Denna övning har i studie visat sig kunna snabba på läkningen och kan startas om dina besvär inte gått över efter ett par, tre veckor.

Rulla ihop en handduk och lägg på en stepbräda eller trappsteg. Sätt framfoten på steget, tårna hamnar då uppe på handduken. Ta dig upp till en tåhävning genom att lyfta hälen uppåt. Sänk sedan långsamt ner igen. Upprepa

Repetitioner (reps) 10
Omgångar (set) 3
Träningstillfällen 1 gång om dagen

Extension / bakåtböjning av ländrygg

Den bästa övningen vid smärta och stelhet i ländryggen. Gör den förebyggande eller då du fått ryggskott eller är på väg dit.

Lägg dig på mage och sätt händerna i axelhöjd. Ligg avslappnad i ben och rumpa samtidigt som du sträcker i armarna så att överkroppen lyfts upp. Gå så långt du kan inom smärtgräns, och vänd sedan tillbaka igen. Smärta lokalt vid ryggraden är okej under tiden du gör övningen, så länge du upplever en förbättring efteråt. Om smärtan ökar eller du upplever smärta ut mot skinka/ben/fot avbryter du direkt.

Övning vid ont i ryggen, ryggskott - bakåtböjning
Repetitioner (reps) 10-15
Träningstillfällen Kan göras flera gånger per dag

Sidofällning av knän

Den näst bästa övningen vid smärta och stelhet i ländryggen. Gör den förebyggande eller då du fått ryggskott eller är på väg dit.

Ligg på rygg med fötterna i golvet och knän riktad upp mot taket. Fäll båda knäna ner mot ena sidan samtidigt som båda axlarna ligger kvar mot golvet. Syftet är att rotera ländryggen.

Ryggliggande med böjda knän. Utgångsposition och viloposition vid ont i ryggen.
Ryggliggandes knäfällningar åt sidan. Övning vid ryggskott, diskbråck, iscihas, lumbago och ont i ryggen.
Varaktighet 30 sek per riktning
Omgångar (set) 3
Träningstillfällen Kan göras flera gånger per dag

Knäböj med hantel

Tränar de oerhört viktiga musklerna i fot, knä, höft och bål. Särskilt tränar du lårmuskler och höft/skinka. Att vara stark i dessa gör att du minskar risken för en mängd skador i fot, knä och höft.

Stå axelbrett isär mellan fötterna. Försök att ha vikten mer på hälarna när du böjer i knä och höft. Gå så djupt du kan/orkar. Knäna skall peka i samma riktning som fötterna under hela rörelsen. Försök hålla överkroppen upprätt och titta något uppåt om det underlättar.

Repetitioner (reps) 10-15
Omgångar (set) 3
Träningstillfällen 1 gång per dag

Armhävningar mot bord - tyngre

En klassiker som tränar muskler i axlar, skuldra och bål.

Sätt händerna mot en stol eller lägre bord. Sätt fötterna en bit bakåt så att du står framåtlutad men med en rak linje genom kroppen. Denna kroppsposition bibehålls sedan under hela övningen. Böj i armbågarna så att bröstet närmar sig golvet utan att någon extra rörelse sker. Pressa sedan händerna neråt och sträck i armarna för att komma upp igen. Upprepa

Repetitioner (reps) 10-15
Omgångar (set) 3
Träningstillfällen 1 gång om dagen

Referenser

[1] Ball Impact Position in Recreational Male Padel Players: Implications for Training and Injury Management
International Journal of Environmental Research and Public Health [1661-7827] Sánchez Alcaraz, Bernardino år:2021 vol:18 iss:2 sidor:435

[2] Health benefits of tennis
British Journal of Sports Medicine [0306-3674] Pluim år:2018 vol:52 iss:3 sidor:201 -202

[3] The Musculoskeletal Health Benefits of Tennis
Sports Health: A Multidisciplinary Approach [1941-7381] Jackson år:2020 vol:12 iss:1 sidor:80 -87

[4] Epidemiology of Injuries in Professional and Amateur Spanish Padel Players.
Journal of Athletic Training [1062-6050] Garcia-Fernandez år:2017 vol:52 iss:9 sidor:875

[5] Incidence of musculoskeletal sport injuries in a sample of male and female recreational paddle-tennis players
J Sports Med Phys Fitness. 2017 Jun;57(6):816-821. doi: 10.23736/S0022-4707.16.06240-X. Epub 2016 Feb 12.

[6] Deporte de ocio en España: epidemiología de las lesiones y sus consecuencias/Epidemiological Study of Sports Injuries and their Consequences in Recreational Sport in Spain
Apunts. Educació Física i Esports [0214-8757] González, Carlos år:2015 iss:119 sidor:62 -70

[7] Epidemiology and prevention strategies for the musculoskeletal injuries in the paddle-tennis senior players
Science & sports [0765-1597] Castillo-Lozano år:2017 vol:32 iss:3 sidor:e101 -e106

[8]. A comparison musculoskeletal injuries among junior and senior paddle-tennis players
Science & sports [0765-1597] Castillo-Lozano år:2015 vol:30 iss:5 sidor:268 -274

  • Artros i knät (gonartros)

    Sjukdomstillstånd

    Knäartros är ett tillstånd där naturliga ledförändringar med broskreducering, benpålagringar, ledstelhet och belastningsrelaterad smärta sker lite för fort eller fortare än för snittet. Bäst behandling är information och regelbunden träning. Behandling och avlastning med knäskydd, ortoser, skor och inlägg kan ytterligare underlätta och hjälpa.

    Artros i knä

  • Gubbvad (bristning i vadmuskeln)

    Sjukdomstillstånd

    Gubbvad är i sig ingen klinisk diagnos utan är snarare ett samlingsnamn för symtom som kan orsakas av flera olika skador. De symtom som ofta samlas under begreppet gubbvad är akut smärta, djupt liggande ömhet, krampkänsla, stelhet eller brännande smärta och domningskänsla i vaden. Symtomen uppstår ofta i samband med idrottsutövande som löpning, cykling eller […]

    Ont i vaden, gubbvad och tennisleg

  • Hopparknä (patellarsenetendinos)

    Sjukdomstillstånd

    Hopparknä eller jumper's knee är vardagsuttrycket för proximal patellarsenetendinopati, vilket är smärtande överbelastning av knäskålssenans övre del och fäste mot knäskålen. Med ultraljud kan man se en vävnadsförändring med ökad vätska samt ofta även ökad kärlaktivitet, vilket i praktiken visar sig med ökad känslighet mot belastning med smärta även vid för individen normal aktivitet. 

    Hopparknä - patellarsenetendinos

  • Hälkuddesyndrom - ont i hälkudden

    Sjukdomstillstånd

    Hälkuddesyndrom är smärta från hälkudde och/eller hälben vid normal belastning. Smärtan kan uppstå efter överbelastning från långvarigt stående på hårt underlag eller efter landning på häl från högre höjd. Smärttillståndet är något svårläkt men besvären kan minska betydligt med hjälp av hälkoppar (hälkoppsinlägg), skoinlägg eller tejpning.

    Hälkudde ultraljudsbild

  • Hälseneinflammation (hälsenetendinopati)

    Sjukdomstillstånd

    Hälseneinflammation (akillestendinpati) är smärta, svullnad, ömhet och stelhet i hälsenan på grund av överbelastning eller skada. Bäst behandling är belastningsanpassning och medicinsk träning och denna egenvård kan kompletteras med avlastande, smärtlindrande och läkningsstimulerande skydd och behandlingar som hälkil, kompressionsskydd, dämpade sulor och skor, stötvåg, laser, EPTE och friktionsmassage.

  • Hälsporre

    Sjukdomstillstånd

    Hälsporre kallas den utväxt som uppstår efter överbelastning av plantarfascian i sitt fäste mot hälbenet (kalkaneus). Själv utväxten är i sig inte orsaken till smärtan utan det är en svullen och överkänslig plantarfascia som vid varje steg både får en kompressions stöt och därefter en sträckbelastning då tårna böjs och steget avvecklas. Plantar fasciit eller plantar faschialgi är bättre benämningar. Skadan och sjukdomstillståndet är mycket smärtande och inaktivitetshämmande varför vård och hjälp bör sökas omgående om besvären inte gått över själv på 1-2 veckor.

    hälsporre ger smärta i under hälen

  • Artros i höften

    Sjukdomstillstånd

    Artros i höften kallas även höftledsartros och coxartros. Det är ett kroniskt sjukdomstillstånd som utvecklas gradvis över månader och år. Symptomen kommer oftast smygande och kan börja med att höftleden smärtar efter träning eller fysisk aktivitet. Höftledsartros är vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer men förekommer även bland yngre, då oftast efter tidigare […]

    Behandlingspyramid artros

  • Impingement i axeln

    Sjukdomstillstånd

    Impingement kallas den skada som framkallar smärta i axeln eller överarmen då armen lyfts uppåt ut från sidan. Skadan är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med sjukvården. Skadan kallas även inklämningssyndrom i axeln. Smärtan kommer just av att en skadad vävnad som därmed blivit svullen och belastningskänslig kläms mot andra vävnader i axeln […]

  • Ischias

    Sjukdomstillstånd

    Ischias är utstrålande smärta ner i benet och eller foten. Vanligtvis orsakat av skada på disk som trycker på en nervrot i ryggen. Nedsatt styrka, reflex och känsel är vanligt samt ibland en stark smärta som kan minskas genom positionering och olika behandlingsformer. Operation är sällan nödvändigt.

    Ischias - smärta ner i ben

  • Meniskskada

    Sjukdomstillstånd

    Meniskskada är skada i den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) som ligger i leden mellan över- och underben. Symtomen är smärta i knäets ledspringa, särskilt vid belastade vridningar. Ibland kan upphakningar, stelhet och låsningar förekomma samt att huksittande kan smärta. Boka tid till vårdgivare för hjälp med diagnostik och individuell behandling och rehab. Vi tipsar om övningar och lämpliga skydd för minskad smärta, stöd och avlastning.

    Menisk och olika typer av meniskskada

  • Muskelbristning och sträckning

    Sjukdomstillstånd

    Muskelbristning kan vara en lindrig sträckning eller mer omfattande i form av partiell eller total ruptur och kan drabba alla muskler i kroppen, men är vanligare i muskler som går över två leder till exempel hamstrings (baksida lår) och vaden. Läs om det akuta omhändertagandet, vilken behandling du kan få och vad du själv bör göra om du drabbas.

    Muskelbristning och sträckning

  • Nackspärr (akut torticollis)

    Sjukdomstillstånd

    Nackspärr innebär att man plötsligt får stelhet och ont i nacken. Det blir svårt att vrida och luta huvudet, ofta mer åt ett håll, samt att nack- och halsmuskler blir krampaktiga och ömma. Nackspärr är ett tillstånd som drabbar många någon gång i livet och det är vanligt att ha återkommande nackspärrsepisoder. Det klassas inte […]

    Ont i nacken, nacksparr, diskbrack

  • PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

    Sjukdomstillstånd

    PFSS eller patellofemoralt smärtsyndrom eller condromalacia, är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta i den unga aktiva populationen. Syndromet är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30, främst drabbas dock kvinnor i tonåren. Vanliga symtom: Smärta som upplevs innanför knäskålen eller diffus smärta runt omkring knäskålen och som kommer vid böjning eller sträckning av knät under belastning.

    Kända funktionella orsaker till PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

  • Ryggskott (Akut Lumbago)

    Sjukdomstillstånd

    Ryggskott, även kallad akut lumbago, är plötsligt uppkommen smärta och stelhet från ryggen. Hållning, egenvård och behandling minskar smärta och påskyndar läkning. Felaktigt beteende kan förvärra tillståndet och leda till diskbråck och ischias.

    Ont i ryggen - träffa fysioterapeut

  • Senskada (tendinit, tendinos, tendinopati)

    Sjukdomstillstånd

    Senskada eller tendinopati uppstår efter trauma eller överbelastning och fortsatt felaktigt beteende leder till att senstrukturen kan gå igenom olika förvärrande faser; reaktiv fas (tendinit), felläkningsfas och degenerativ fas. Det är viktigt att minska på provocerande belastning och om det inte hjälper påbörja egenvård och behandling.

    Kalkinfällning_supraspinatus_ultraljuds_1

  • Stukad fot - fotledsstukning

    Sjukdomstillstånd

    En stukad fot kallas även för fotledsdistortion eller fotledsstukning. Att stuka foten är den vanligast förekommande fotskadan och den vanligaste orsaken till smärta och funktionsnedsättning. Hälften av alla stukningar sker under idrottsutövande och av alla idrottsskador är var fjärde en stukad fot. Foten “viker sig” sig i de flesta fall inåt under belastning, i så […]

    Stukad fot

  • Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

    Sjukdomstillstånd

    Tennisarm eller tennisarmbåge är smärta på armbågens utsida beroende på överbelastning och skada av handens extensormuskler och/eller senor vilka löper från handryggen, längs underarmens ovansida och fäster mot armbågens yttre spets. För att optimera förutsättningar för läkning bör belastningsbilden anpassas, avlastning med skydd eftersträvas samt medicinsk träning och läkningsstimulerande behandling påbörjas.

    Ont i armbågen - tennisarmbåge

  • Tennisarmbåge skydd - armbågsskydd

    Sjukdomstillstånd

    Armbågsskydd och skydd vid tennisarmbåge är ett komplement till egenvård och behandling och syftar till att minska smärta och skapa bättre förutsättningar för läkning.

    Armbågsskydd Bauerfeind Sports Elbow Support Rivera med kompressionsstickning och smärtlindrande pelotter. Visas här på en arm under sport.

  • EPTE - EPI

    Behandlingsmetod

    EPTE och EPI är två typer av perkutan elektrolysbehandling. Behandlingen innebär att man med samtidig ultraljudsguidning för en nål med påkopplad likström ner i vävnaden. Likströmmen och den mekaniska processen från att ha nålen i området åstadkommer en liten kontrollerad microskada, kemisk reaktion och inflammation vilket gör att kroppen regenererar/återbildar den skadade strukturen. Således kan tidigare svårbehandlade senskador läka. 

    Epte, EPI, elektroterapi Ortomed

  • Hälkoppsinlägg - styv hälkopp vid hälsmärta

    Behandlingsmetod

    Hälkoppsinlägg med djup styv hälkopp med stödjande kanter och sviktande stöd i hålfoten är det bästa inlägget vid smärta i hälen som hälsporre, hälkuddesyndrom och Severs skada, ont i hälen hos barn. Hälkoppsinlägget är ett specialinlägg med syfte att maximera avlastningen av hälens hälkudde (fettkudde), hälben och hålfot.

  • Laserbehandling - medicinsk laser (LLLT)

    Behandlingsmetod

    Laserbehandling (medicinsk laserterapi, LLLT) stimulerar kroppens egen läkande förmåga med hjälp av ljusvågor. Metoden har använts sedan 1960-talet och det finns runt 4000 publicerade studier på både celler, djur och människa. Metoden är kliniskt beprövad och har en bevisad effekt på olika skador och besvär i kroppen.

    Laserbehandling av armbåge

  • Skoinlägg - ortopediska inlägg

    Behandlingsmetod

    Skoinlägg och ortopediska inlägg eller fotbäddar fördelar fotens belastning och kan ge avlastning av smärtande, ömmande eller skadade vävnader samt innebär förändrad belastningsbild i både fot, fotled, underben, knä, höft och rygg. Ett ortopediskt skoinlägg är ett individuellt anpassat, format eller avgjutet, inlägg för foten att lägga i sko, toffel eller sandal. Ett skoinlägg kan ge direkt minskad smärta vid en rad olika sjukdoms- och skadetillstånd.

    Inlägg, Ortopediska skoinlägg i skor

  • Stötvågsbehandling - ESWT (shockwave)

    Behandlingsmetod

    Stötvågsbehandling Stötvågsbehandling, tryckvågsbehandling eller shockwave therapy (olika namn på samma sak) är en kliniskt beprövad och vetenskapligt utvärderad behandlingsmetod som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär i kroppens senor och muskler. Historik om stötvågsbehandling Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med tekniken. Under 1990-talet har […]

  • Tejpning vid ont i hälen

    Behandlingsmetod

    Tejpning vid ont i hälen kan göras på olika sätt men det viktigaste är att använda en stum tejp och tejpa på ett sätt så att hälkudden hålls ihop eller hindras att plattas ut då man ställer sig på den. Vid Severs skada (barn med hälsmärta på grund av överbelastat hälben) och hälkuddesyndrom kan det räcka att tejpa själva hälkudden. Vid hälsporre och plantar fascialgi är det bra att även tejpa ut i hålfoten för att ge stöd för fotvalvet och plantarfascian. Använd en vanlig vit coach- eller sporttejp och tejpen kan sitta kvar i upp till 6 dagar, därefter bör huden tvättas, luftas och vila ett dygn innan eventuell ny tejpning. Se våra fotspecialisters bilder och video på hur vi tejpar hälkudde och hålfot vid Severs skada, hälkuddesyndrom, hälsporre och plantar fascialgi

    Tejpning av häl och hälkudde

Vård online vid padel skador

Har du eller misstänker du en skada och vill ha vår hjälp? Du kan prata med oss. Vi hjälper dig i ett video- eller telefonmöte.

Läs mer och boka tid

Hitta vård

Relaterade vårdgivare

Laddar vårdgivare...

Forum
Vård online
Hitta vårdgivare
Webshop

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar