Hälkoppsinlägg (styv hälkopp), Ont i axeln & Haglunds deformitet – Skadekompassen

Hälkoppsinlägg (styv hälkopp)

Hälkoppsinlägg, även kallad hälkopp, är ett styvt, men sviktande specialinlägg med stabil och högt stöd för häl och mellanfot framtaget av idrottsläkaren Ola Wessmark i slutet av 80-talet. Hälkoppsinlägget är vetenskapligt och kliniskt väl beprövat och rekommenderas av det svenska forskarteamet som behandlingsmetod vid hälsmärta hos barn. Studierna visar signifikant tjockare hälkudde, minskad smärta och kortare utläkningstid hos barn med Severs skada. Hälkoppsinlägget rekommenderas även vid hälsmärta hos vuxna då samma goda effekt ses där. Hälkoppsinlägget är mycket effektivt vid Severs skada, hälsporre, plantar fasciit, hälkuddesyndrom och ömma trampdynor.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Haglunds deformitet

Haglunds deformitet, även kallad Haglunds häl, är en exostos (benutväxt) på hälbenet. Denna benutväxt uppkommer längst bak, ovanpå hälbenet, precis där hälsenan fäster in i hälbenet. Detta är tätt sammankopplat till besvär med hälsenans infästning (distal akillestendinopati) och inflammation i den retrokalkaneala bursan (bursit). Ofta förekommer en förtjockning och svullnad precis vid hälsenans infästning mot hälbenet. Det behandlas i första hand med träning, stretching samt anpassning av skor och med förhöjning av hälen. I sällsynta fall krävs kirurgi.