Ledskydd och ortoser, Ont i axeln, Hälseneinflammation (hälsenetendinopati) & Fotens skador och sjukdomar – Skadekompassen

Ledskydd och ortoser

Skydd och ortoser för leder - ledskydd, används för att stödja, minska smärta och motverka svullnad i en led. Vanliga ledskydd är; armbågsskydd, handledsskydd, tumbasortos (tumledsskydd), ryggstöd, nackstöd, hållningsväst, knäskydd, fotledsskydd, hälkopp och skoinlägg. Skydd och stöd för ryggen underlättar en korrekt hållning och minskar risken för utvecklande av smärta och besvär i rygg, nacke och skuldra. Ett bra ledskydd eller ortos har en god passform och är tillverkade i hållbart material och som tål att bäras även vid aktivitet. Ledskydd skall vid behov kunna anpassas individuellt och leda till antingen minskad smärta, minskad svullnad, ökad stabilitet, förbättrad hållning eller önskad avlastning. Ett ledskydd kan vara en god hjälp i målsättningen att undvika besvär eller för att nå friskhet och belastningstålighet snabbare vid skada eller nedsatt funktion.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Fotens skador och sjukdomar

Vårdgivare specialiserade på diagnostik och behandling av fotens skador och sjukdomar. Kompetens om olika fottyper, konsekvenser av dessa och hur de skall behandlas och rehabiliteras.

Hälseneinflammation (hälsenetendinopati)

Hälseneinflammation (hälsenetendinopati) är trots namnet inte en inflammation utan en felläkning av de småskador i senan som normalt uppstår när man tränar. Besvären med smärta i hälsenan brukar uppkomma när man belastat senan mer än vanligt, framför allt vid löpning eller hopp, men äldre kan drabbas bara av att ha gått mer än vanligt. Det finns ingen risk att senan ska gå av på grund av tillståndet men det är ändå viktigt att man söker hjälp tidigt då man vid långdragna besvär annars kan tvingas till en kirurgisk behandling.