Tejpning vid hälsmärta, Ont i axeln & Nackspärr (akut torticollis) – Skadekompassen

Tejpning vid hälsmärta

Vid tejpning vid hälsmärta är det viktigt att tejpa så att hälkudden får ett bra stöd. Om plantarfascian är överbelastad (som vid hälsporre) är det även bra att tejpen stödjer fotvalvet och hålfoten. Vårdgivare som tejpar onda hälar kan även diagnosticera din hälsmärta samt ge tips på övrig egenbehandling som kan hjälpa dig att bli smärtfri och öka din belastningsförmåga.

Ont i axeln

Ont i axeln – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i axeln. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i axeln – sammanfattning

Smärta i axeln är ett vanligt problem som kan påverka både arbetsförmåga och vardagsliv. Besvären kan uppstå plötsligt efter en skada eller utvecklas gradvis vid upprepad belastning, statiskt arbete eller felaktig hållning. Smärtan kan kännas på framsidan, utsidan eller baksidan av axeln och ibland stråla ner i armen. Stelhet, svaghet och rörelseinskränkning är vanliga symtom.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i axeln

Axelsmärta kan orsakas av flera tillstånd, exempelvis impingement (inklämningssyndrom), rotatorkuffskador, slemsäcksinflammation (bursit), frusen skuldra (adhesiv kapsulit), artros i axelleden eller instabilitet efter luxation. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Sök professionell hjälp om smärtan är långvarig, tilltar över tid, stör nattsömnen, begränsar din rörelseförmåga eller om du upplever plötslig svaghet, domningar eller efter ett akut trauma. Tidig bedömning kan förkorta rehabiliteringstiden och minska risken för kroniska besvär.

Diagnos och undersökningsmetoder

En noggrann klinisk undersökning av rörlighet, styrka och funktion kompletteras ofta med bilddiagnostik som ultraljud eller magnetkamera (MR) för att upptäcka skador på senor, muskler eller ledytor. Röntgen kan vara aktuell vid misstanke om artros eller skelettskada.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan innefatta fysioterapi med specifika styrke- och rörlighetsövningar, rörelsemedicin, funktionsmedicin, stötvåg, laser, antiinflammatoriska läkemedel, injektionsbehandling vid inflammation, samt ergonomiska justeringar i arbete och vardag. Egenvård kan inkludera  hemlaser, tens, avlastning i form av tejpning eller ortoser, hållningsträning och successiv återgång till normal aktivitet för att främja läkning och förebygga återfall.

Nackspärr (akut torticollis)

Nackspärr innebär att man plötsligt får stelhet och ont i nacken. Det blir svårt att vrida och luta huvudet, ofta mer åt ett håll, samt att nack- och halsmuskler blir krampaktiga och ömma. Nackspärr är ett tillstånd som drabbar många någon gång i livet och det är vanligt att ha återkommande nackspärrsepisoder. Det klassas inte som någon sjukdom i sig utan snarare som ett symtom med flera möjliga orsaker. Nackspärr uppstår plötsligt och är övergående. Ofta börjar besvären med att man gjort en häftig rörelse med huvudet eller att man sovit med huvudet i en ogynnsam position. Uppkomstmekanismen kan vara olika men det är vanligt att en diskförändring leder till att vävnader med nerver i sig signalerar smärta och att ett reflektoriskt muskelpåslag följer på detta. Ofta går tillståndet över av sig själv inom ett par dagar eller en vecka, men nackspärr orsakat av en disk kan gå över betydligt snabbare om egenvård och behandling riktad mot diskbesvären påbörjas.