Shop

Meny

Välj från lista

Stötvågsbehandling

Stötvågsbehandling eller ESWT (extracorporeal shock wave therapy) är en behandlingsmetod där man använder en apparat som genererar ljudvågor som med en viss styrka och frekvens stimulerar smärtminskande och läkande mekanismer i skadade eller smärtande vävnader. Stötvågsbehandling har använts sedan 80-talet, från början som behandling för njursten men på senare år är det stora användningsområdet muskuloskeletala besvär där syftet är att minska smärta och stimulera till läkning. Framför allt vid långvariga besvär har behandlingsmetoden visat sig vara värdefull. Våra vanligaste smärttillstånd i rörelseapparaten kommer från senor, senfästen, ligament och muskler och vid dessa sjukdomstillstånd är stötvågsbehandling en möjlig behandlingsform för att förbättra hälsotillståndet. Det finns radial stötvågsbehandling (rESWT) och fokuserad stötvågsbehandling (fESWT). Radial stötvågsbehandling används vid vävnadsskador som ligger lednära och fokuserad stötvågsbehandling används både lednära och mot tillstånd som i djupare liggandes vävnader.

Ont i knät

Ont i knät – här hittar du vårdgivare för diagnos och behandling

På denna sida kan du hitta kvalificerade vårdgivare med särskild kompetens inom ont i knät. De kan göra en strukturerad bedömning, ställa korrekt diagnos, skapa en effektiv behandlingsplan samt ge råd om åtgärder som lindrar, avlastar, läker och förebygger besväret. Använd filtreringen för att söka efter specialister i en viss ort eller ett län nära dig.

Ont i knät – sammanfattning

Knäsmärta är ett vanligt problem som kan drabba både unga och äldre. Besvären uppstår ofta vid idrott, upprepad belastning, långvarigt stående eller efter skador. Smärtan kan vara lokaliserad framtill, på sidorna, bakom knät eller diffust i hela leden. Vanliga symtom är värk, svullnad, stelhet, klickande ljud eller känsla av instabilitet, vilket kan påverka gång, löpning och vardagsaktiviteter.

Vanliga orsaker och diagnoser bakom ont i knät

Knäsmärta kan orsakas av flera tillstånd, till exempel patellofemoralt smärtsyndrom, meniskskador, artros, löparknä (ITB-syndrom), hopparknä, bursit eller ligamentskador som korsbandsruptur. Våra listade vårdgivare kan utreda vilken diagnos som gäller för just dig och rekommendera rätt behandling.

När bör du söka hjälp?

Du bör kontakta en expert vid långvarig eller tilltagande smärta, återkommande svullnad, låsningar, känsla av instabilitet, nattlig värk eller om knät inte fungerar normalt i vardagen. Även plötsliga trauman som leder till svår smärta eller oförmåga att belasta benet bör utredas omgående.

Diagnos och undersökningsmetoder

Bedömningen inleds ofta med en klinisk undersökning av rörelseomfång, styrka, stabilitet och belastningstolerans. Vid behov kompletteras detta med bilddiagnostik som ultraljud, magnetkamera (MR) eller röntgen för att säkerställa orsaken och planera rätt behandling.

Behandling, rehabilitering och egenvård

Behandlingen anpassas efter diagnos och kan inkludera fysioterapi med styrke- och rörlighetsövningar, gradvis återgång till aktivitet, tejpning eller ortos för avlastning, antiinflammatoriska läkemedel eller injektionsbehandling. Egenvårdsåtgärder som anpassad träning, isbehandling vid svullnad och att undvika överbelastning kan påskynda läkningen och förebygga återfall.

Fotens skador och sjukdomar

Vårdgivare specialiserade på diagnostik och behandling av fotens skador och sjukdomar. Kompetens om olika fottyper, konsekvenser av dessa och hur de skall behandlas och rehabiliteras.

Plicae Syndrom

Vid besvär från en medial plicae förekommer smärta från insidan av knät, nedanför knäskålen. Smärtan ökar i regel av aktivitet, såsom löpning, knäböj, trappgång eller långvarigt sittande. Knäppningar kan förekomma i samband med böjning av knät. I vissa fall går det att känna en förtjockning eller svullnad på insidan av knäskålen. Vanligtvis drabbar detta bara ena knät. Målet med behandling av plicae syndrom är att minska smärta och inflammation samt att återgå till tidigare aktivitetsnivå. Behandlingen fokuserar på att stärka framsida lår, sätesmuskulatur (höftabduktorer) och att förbättra rörelsemönster (minska funktionell valgus).

Tack för att du vill lämna ditt omdöme på Skadekompassen.se. Dina synpunkter hjälper andra att välja och få bra vård.

Tänk på att:

Tips på innehåll:

Så här används informationen du lämnar